HELSINGFORS En skribent för nättidningen MV-Lehti dömdes av Helsingfors tingsrätt till 6 månaders villkorligt fängelse och stora skadestånd för att ha publicerat namn och annan information i en artikel om en man som dömdes för våldtäkt, men senare friades av hovrätten. Mannen tilldömdes ett skadestånd på €70 000 för förlorad inkomst. Skribenten dömdes också för upphovsrättsbrott för artiklar som tingsrätten ansåg var mer eller mindre kopierade rakt av från andra medier. Två skribenter dömdes för ärekränkning och grov ärekränkning mot en flyktingaktivist för en rad artiklar med nedsättande tillmälen mot henne.
Tingsrätten dömde också MV-Lehti för brott mot mänskligheten i ett av de mer märkliga rättsliga resonemangen hittills. MV-Lehti hade publicerat ett fotografi på en okänd man med okänd etnicitet, som höll ett maskingevär mot huvudet på ett gråtande spädbarn. Bilden hade rubriken ”Multikulturalism är rikedom!” och tingsrätten ansåg att mannen på bilden bara måste vara arab och att bilden därför utgjorde hets mot araber.
Flyktingaktivist kallades ”Allahs prästinna”
Åklagaren presenterade totalt 7 åtalspunkter mot tidningen. Enligt åklagaren hade MV-Lehti begått brott mot upphovsrätten genom att kopiera material som tillhörde Sanoma Media. Det rörde sig om knappt 20 artiklar som MV-Lehti publicerat under 2016, där åklagaren menade att olagligt stora stycken eller hela artiklar kopierats.
DOKUMENT
Helsingfors tingsrätt R 19/5227
Åklagaren anklagade också tidningen för att ha spridit integritetskränkande uppgifter efter att tidningen publicerat namn och bild på en brottsling i samband med att han dömdes för våldtäkt. Den dömde mannen frikändes sedan i hovrätten och åklagaren menade att det var MV-Lehtis fel att han blivit av med sitt jobb. Åklagaren menade att brottet som helhet var grovt och orsakat stort lidande för mannen.
Det tredje åtalet gällde ärekränkning och åklagaren anklagade tidningen för att ha kränkt flyktingaktivisten Marjaana Toiviainen i ett antal artiklar under 2017, där det bland annat insinuerades att hon skulle vara muslim.
Det fjärde åtalet gällde också Toiviainen, men istället grov ärekränkning. Åklagaren presenterade 18 artiklar publicerade av MV-Lehti under 2017, där hon kallades ”Allahs prästinna”, en ”röd prästinna” och värre. Åklagaren menade att flera av artiklarna förnedrade hennes tro och att artiklarna skulle ha varit lästa 1,2 miljoner gånger. Enligt åklagaren hade artiklarna orsakat Toiviainen stort lidande.
18 miljoner besök per månad
Ett till åtal gällde upphovsrättsbrott, där åklagaren menade att MV-Lehti kränkt regeringsradion Yles upphovsrätt- trots att bolaget är skattefinansierat och allt material rimligtvis borde vara fritt för allmänheten att använda. Åklagaren pekade på fyra artiklar som han menade att bröt mot upphovsrätten. Både Yle och Sanoma Media hade kontaktat MV-Lehti och begärt att material som kränkte deras upphovsrätt skulle tas bort – utan resultat. Mediehusen poängterade att MV-Lehti enligt egen uppgift har runt 18 miljoner besök per månad och menade att de gått miste om intäkter när människor kunnat läsa artiklarna på MV-Lehti istället.
Åklagaren menade också att MV-Lehti avsiktligen eller till följd av grov vårdslöshet gjort en privatpersons fotografi tillgängligt för allmänheten.
Osmickrande fotografi på presumtiv arab
Slutligen anklagade åklagaren MV-Lehti för människorättsbrott, genom att ha publicerat ett fotografi på en man som håller ett maskingevär mot huvudet på ett gråtande spädbarn under rubriken ”Dagens bild: Multikulturalism är rikedom”.
Åklagaren ansåg att bilden skulle utgöra hets mot folkgrupp, genom att den framställer alla araber eller människor från olika kulturer som grymma, våldsamma, farliga, eller skyldiga till föraktliga handlingar.
Nekade till att ha skrivit artiklar
Skribenten som stod åtalad nekade till att ha publicerat någon av artiklarna som brutit mot upphovsrätten. Försvaret menade också att artiklarna inte utgjort något upphovsrättsbrott, utan som mest upphovsrättsintrång som redan bör ha preskriberats.
Den åtalade personen nekade till att han var skribenten som gick under pseudonymen ”T3” på MV-lehti. Han hävdade att han endast korrekturläst artiklar och deltagit i diskussioner rörande MV-Lehti.
Försvaret menade att det informerats i artiklarna att de grundades på material från Sanoma Media. Källorna hade markerats både i början och slutet av artiklarna och deras material hade inte presenterats såsom MV-Lehtis egna. Försvaret menade också att MV-Lehti inte var en sådan media som kunde ha påverkat besöken till Sanoma Medias publikationer eller skadat deras inkomst.
Försvaret motiverade publicering
Gällande mannen som dömts och sedan friats för våldtäkt menade försvaret att det inte kunde vara frågan om grov spridning av information som kränker integriteten och krävde att åtalet skulle förkastas som preskriberat. Journalister har rätt att publicera namn, bild eller annan information som identifierar en dömd brottsling, såvida det inte är uppenbart orimligt i förhållande till den dömdes ställning eller brottets allvar. En brottslings identitet bör utelämnas i publiceringen, ifall den avslöjar brottsoffret i ett särskilt känsligt brott, men något sådant hade det inte varit frågan om i det fallet.
Vidare hänvisade försvaret till att publicering av namn och bild på dömda gärningsmän, liksom olika uppgifter relaterade till deras privatliv, är vanligt och görs även av de största medierna i landet. Brottets allvar, det allmänna samhällsintresset och nyhetens aktualitet motiverade avslöjandet av informationen, enligt försvaret.
”Yttrandefriheten åtnjuter ett starkt skydd när det gäller frågor av allmänt intresse. Förövaren i ett brott kan inte få skydd av privatlivet och mot förlust av ryktet, som beror på de normala konsekvenserna av personens egna kriminella handling”, står det i försvarets svaromål.
Hur mycket inkomst förlorades?
Ett stort parti av domen behandlar långdragna uträkningar kring vad som bör räknas som den dömde och friade mannens inkomstbortfall på grund av uppsägningen. Mannen hävdade att han förlorat över €100 000 i utebliven inkomst under ett års tid och krävde ytterligare €20 000 för lidande, samt ränta på lidandet. Försvaret menade att detta var en exceptionellt högt räknad inkomst och presenterade sina egna uträkningar på vad mannen hade kunnat tänkas tjäna.
Gällande artiklarna om Marjaana Toiviainen menade försvaret att hennes yrke och övertygelse inte hade beskrivits nedsättande i artiklarna på ett sätt som gått över gränsen för kritik, eftersom hon haft en offentlig post inom kyrkan. Utgångspunkten för kritiken hade varit hennes agerande som innehavare av ämbetet, varför hon borde tåla mer kritik än en icke-offentlig person. Andra medier hade också skrivit om hennes aktivitet samtidigt. Försvaret menade att de ord som använts i artiklarna varit fråga om sarkasm och överdrift och inte några nedsättande uttryck.
Gällande det privata fotografiet som publicerats av MV-Lehti menade försvaret att det inte varit frågan om något värre än möjligtvis ett intrång i upphovsrätten och att bilden inte hade varit av betydelse i artikeln.
Anklagelserna om hets mot folkgrupp bestreds också av försvaret, som menade att varken bilden eller texten kränkt någon folkgrupp. Istället var publiceringen av bilden menad att väcka sympati och oro för barnets rättigheter. Ingen folkgrupp stigmatiserades i bilden och texten och det fanns inget om varken nationalitet eller etnicitet i publikationen.
Digert digitalt bevismaterial
Tingsrätten fick ta ställning till en mängd bevis i form av Facebook-konversationer med MV-Lehtis redaktion som avlyssnats, avlyssnade SMS och material ur beslagtagna mobiltelefoner. Försvaret hade också lämnat in bevis för att den anklagade befunnit sig på arbete under tidpunkter för artiklars publikation och därför inte kunde ha publicerat dem. Sanoma Media och Yle hade också lämnat in bevis för att deras material kopierats av MV-Lehti och deras uppmaningar om att ta bort materialet.
En stor del av domen behandlar huruvida den åtalade personen verkligen låg bakom pseudonymen ”T3” som publicerade artiklarna i MV-Lehti. Tingsrätten fick ta ställning till ett omfattande material av avlyssnade och kopierade konversationer inom MV-Lehtis redaktion, samt vittnesmål från en person som varit inblandad i MV-Lehtis verksamhet. Efter behandling av bevismaterialet ansåg tingsrätten att det inte kvarstod någon rimlig anledning att tvivla på att det var den åtalade som publicerat under pseudonymen.
Citerade artiklar bröt mot god praxis
Gällande artiklarna som påstods bryta mot upphovsrätten konstaterade tingsrätten att MV-Lehti, förutom ett par undantag, hänvisat till originalartiklarna som källa, ofta med datum. Enligt tingsrätten hade de eventuella brotten inte preskriberats. Sanoma Media fick rätt av tingsrätten i sitt mål mot MV-Lehti.
”Baserat på en jämförelse av innehållet i artiklarna i MV-publikationen och innehållet i källartiklarna, uppfyller citaten i någon artikel inte kraven för god praxis”, står det att läsa i domen.
Tingsrätten menade också att det var särskilt förkastligt att MV-Lehti lagt till nedsättande språk när de kopierat vissa artiklar:
”För det mesta skiljer sig titlarna på artiklarna i MV-Lehti från titlarna på källartiklarna, men textinnehållet citeras antingen som sådant eller med mindre ändringar eller tillägg. Trots de små skillnaderna har artiklarna i MV-Lehti inte sitt eget oberoende innehåll utöver originalet och uppfyller därför inte det objektiva sambandet som krävs för att arbetet ska få lånas.”, skriver tingsrätten, som också konstaterade att Sanoma Media lidit ekonomisk skada på grund av de kopierade artiklarna.
Också regeringsradion Yle fick rätt av tingsrätten. MV-Lehti hade inte angett Yle som källa i någon av de fyra artiklar som baserat sig på Yles material. Tingsrätten menade att detta bröt mot god praxis. Material som citeras eller lånas får inte förvrängas på ett sätt som förändrar dess betydelse. Ändå hade MV-Lehti lagt till nedsättande titlar till materialet. Eftersom Yle inte är ett vinstdrivande bolag kunde det inte lida någon ekonomisk skada av brotten, men tingsrätten kom ändå fram till att Yle skadats av att de kopierade artiklarna kunde minska deras tittarantal.
Dömd för våldtäkt friades senare i hovrätten
Gällande åtalet för kränkning av privatliv genom publiceringen av namn och bild på en man som dömts för våldtäkt, menade tingsrätten att domen och straffet varit offentlig information och att publicering av den informationen inte utgjorde något olagligt offentliggörande av privat information. Däremot hade MV-Lehti också publicerat flera bilder på mannen, hans yrke, hans kontaktinformation och namnet på hans arbetsgivare. Enligt tingsrätten skulle namnet på den dömde inte ha varit relevant för att rapportera om domen.
Mannen hade genast blivit avskedad efter att artikeln publicerades. Han hade sökt andra jobb, men fått avslag på grund av att artikeln hittades på internet. Hans fru hade också lämnat honom i samband med avslöjandet. Överallt han flyttade hade domen följt honom, och orsakat känslor av utestängning, skam och depression. När han frikändes i hovrätten från våldtäktsanklagelserna hade lokala medier inte rapporterat detta, före han personligen bad om det. Så sent som i slutet av 2019 hade mannen blivit nekad att gå med i ett gym, på grund av den tidigare domen – trots att han redan blivit frikänd.
Mannen kontaktade MV-Lehti direkt efter publicering för att begära att artikeln skulle tas bort, men hade inte fått något svar. Tingsrätten ansåg att MV-Lehti gjort sig skyldig till spridning av information som kränker privatlivet.
Nedsättande artiklar om aktivist var ärekränkning
Gällande åtalet för ärekränkning av Marjaana Toiviainen ansåg tingsrätten inte att det påstådda brottet kunde vara preskriberat, eftersom artiklarna fortsatt varit online. Tingsrätten höll med försvaret om att kritik som inte går över gränsen mot en persons beteende i egenskap av offentlig person inte ska betraktas som ärekränkning. Rätten konstaterade att uttryck använts för att beskriva hennes yrke och religiösa övertygelser på ett tydligt nedsättande sätt. Enligt rätten kunde det inte ha funnits någon godtagbar motivering för att använda sådana uttryck på basis av hennes yrke eller offentliga position.
Toiviainen nekade i rätten till att ha förrättat islamska begravningar eller ha varit politiskt engagerad på något vis. Hon menade att artiklarna gett en falsk bild av henne och hennes handlingar, samt att de förolämpade hennes kön, yrkeskunskap och yrke. Tingsrätten gick på hennes linje och ansåg att MV-Lehti gjort sig skyldig till ärekränkning och grov ärekränkning.
Fotografi kriminaliserades av tingsrätten
Slutligen behandlade tingsrätten anklagelserna mot MV-Lehti om brott mot mänskligheten. Tingsrätten kom till den förbryllande slutsatsen att fotografiet på mannen som höll ett maskingevär mot ett spädbarn utgjorde hets mot människor som bor i Mellanöstern eller Arabiska halvön, eftersom mannen på fotografiet enligt dem såg ut som en person därifrån, var klädd som en person därifrån och höll i ett maskingevär.
Trots att varken publiceringen eller fotografiet nämner något om ursprung eller folkgrupper och trots att mannens etnicitet inte går att fastställa, fastslog tingsrätten att fotografiet i sig utgjorde hets mot araber, eftersom tingsrätten ansåg att mannen på bilden otvivelaktigt måste vara arab.
Villkorligt fängelse och stora belopp i ersättning
Skribenten Ari Ali-Sisto hade inte tidigare dömts till fängelse och tingsrätten ansåg att ett villkorligt fängelsestraff på 6 månader var proportionerligt till brotten han dömdes för, som var upphovsrättsbrott, spridning av information som kränker privatlivet, grov ärekränkning, upphovsrättsintrång och hets mot folkgrupp.
Efter väldigt omfattande uträkningar och resonemang kom tingsrätten fram till att mannen som dömts och sedan friats från våldtäkt, till följd av artikeln hade gått miste om inkomster på totalt €70 000 och därför hade rätt till denna summa i skadestånd från Ali-Sisto, plus €5000 för hans lidande och drygt €10 000 för hans rättegångskostnader.
Ali-Sisto ska också betala €4000 i ersättning till Marjaana Toiviainen för hennes lidande, samt betala hennes rättegångskostnader.
En annan skribent på MV-Lehti dömdes till €600 i böter för ärekränkning för artiklar som publicerats om Toiviainen och betala henne €2000 i skadestånd, samt hennes rättegångskostnader.
Tingsrätten beordrade MV-Lehti att ta bort och förinta totalt 25 artiklar som hade koppling till brotten, inklusive artikeln som endast utgjorde bilden på en man som håller ett maskingevär mot huvudet på ett spädbarn.
Tidningens grundare och chefredaktör Ilja Janitskin hade också stått åtalad i ärendet, men gick bort tidigare i år. Domen har inte vunnit laga kraft.