Ålands Nyheter har bjudit in de åländska riksdagskandidaterna Stephan Toivonen, Mats Löfström, Johan Ehn och Jessy Eckerman till intervju före valet. Av de inbjudna är det hittills bara Stephan Toivonen som vågat svara.
Ålands Nyheter ställde några frågor till Toivonen redan när han tillkännagav sin kandidatur tillsammans med Birgitta Johansson. Då sade de bägge att de ville ha ”Åland först” som sitt motto och Toivonen satte sina förhoppningar på att åtminstone bli näst störst efter Löfström. Ålands Nyheter har haft en pratstund med kandidaten, som för närvarande sitter i lagtinget som enda representant för sitt parti Åländsk Demokrati.
Tycker du att du skulle göra större nytta för ålänningarna, som en av 200 i riksdagen än en av 30 i lagtinget?
– Ja, för Åland, jo. I lagtinget är jag i opposition och det betyder att det är regeringen som lägger fram alla förslag. Oppositionen kan granska, men det ändrar inte så mycket. Den som är riksdagsledamot för Åland kan göra en hel del, för det är han eller hon som följer med de åländska frågorna, och visst påverkar man där.
I vilken fråga tycker du att Åland mest angeläget behöver få sin vilja hörd bättre i Finland?
– I det som har med Åland att göra. Sjöfartsstödet är monetärt den största frågan. Sen är det nya ekonomiska systemet en fråga i många år framåt och förstås självstyrelselagen, som är de stora frågorna. Det kommer också att bero på vilken regering det blir.
Tänker du fortsätta tidigare åländska riksdagsledamöters försvarande av den åländska sjöfarten nu när rederierna kritiseras för de enorma bidragen de lyfter?
– Det är nog krasst så att det är så betydelsefullt för Åland att man måste hitta alla argument för att det är bra också för Finland. Finland är ju en ö i handeln, bortsett från Ryssland. Sjöfartsstödet är väldigt viktigt också för Finland.
Hur insatt är du själv i sjöfarten?
– Inte speciellt, men just det där känner jag till. Det är ju systemet med sjöfartsstödet som gör att den finska sjöfarten kan finnas på finsk köl, utan det skulle vi ha vilka flaggor som helst på båtarna.
Åland har en skattegräns mot EU, som gör att fartyg som trafikerar landskapet har rätt att sälja produkter skattefritt. Nästan uteslutande innebär detta alkohol, tobak och parfymer. Skattegränsen genererar stora inkomster för rederier med åländska ägare och också arbetsplatser både för ålänningar och finländare. Däremot innebär gränsen också stora svårigheter för åländska företag som exporterar produkter. Toivonen har nyligen krävt att exportnäringen på Åland analyseras, då mycket tyder på att den stagnerat.
Vill du avskaffa skattegränsen?
– Nej, absolut inte. Det här är ju ingen fråga för riksdagen, men just när det gäller skattegränsen så skulle det finnas en möjlighet att de som gynnas av den skulle kunna betala en passageraravgift, som skulle finansiera kostnaderna som skattegränsen ger för de exportberoende företag som drabbas av den.
”Det var rätt komiskt i samband med sparpaketet från Finland, där vi på Åland kopierade lagen exakt från Finland, in på tredje decimalen. Ingen tog någon debatt över huvudtaget!”
Vill du se ett åländskt skatteövertagande?
– Nej, vi har inte kunskapen i lagtinget. Sen ska det i lagstiftningen, i rättsväsendet. Det är så många frågor, vi är för små helt enkelt.
Administrationen av kommunalskatterna på Åland är utlokaliserade till skatteverket i Finland, skulle inte en sådan lösning vara tänkbar för en egen åländsk beskattning?
– Ja, vi har ju behörighet i kommunalskatten och där gör vi ingenting! Det var rätt komiskt i samband med sparpaketet från Finland, där vi på Åland kopierade lagen exakt från Finland, in på tredje decimalen. Ingen tog någon debatt över huvudtaget! Då när vi nu hade möjligheten att göra på något annat sätt. Däremellan så klagar man på att vi inte kan göra det, men när vi har möjligheten så gör man ändå ingenting.
Hur vill du konkret utveckla självstyrelsen?
– Jag tycker att det är bra det här systemet som är på förslag, att vi går mera emot att de skatter som vi betalar på Åland får vi tillbaka. Det är en bra lösning!
Om det nya ekonomiska systemet går igenom, hur vill du sedan fortsätta utveckla självstyrelsen?
– Förhoppningarna var att vi skulle få en lång lista med områden där vi kunde ta över behörigheten. Att ha den här listan och låta lagtinget ta ställning vartefter vilka områden som kan vara viktiga för Åland. Den modellen verkar vara en flexibel lösning.
Varför vill du sitta med Svenska Folkpartiet och inte de partier som står dig närmare politiskt?
– Språket är ju ändå viktigt, inte är det frågan om något annat. Jag tittade på skoj på valkompassen, när jag gjorde den stod jag närmast Kristdemokraterna, Samlingspartiet och De Blå. Men när jag sedan såg sammanställningen av SFPs svar på valkompassen, så finns deras svar i alla fyra vädersträck. Det finns kandidater där som är mera höger och mera konservativa än mig, så det finns nog av alla sorter där.
”Vi vill inte ha analfabeter, kommer man från en annan kultur och inte kan språket och inte ens kan skriva sitt eget språk så blir det ett problem med integrationen, helt enkelt.”
Både när han ställde upp i lagtingsvalet och nu i riksdagsvalet har Toivonen haft invandringspolitik som en av frågorna han driver hårdast. Detta har skapat polemik på Åland, men i Finland är attityderna lite annorlunda.
Vad vill du konkret få gjort i riksdagen i flyktingfrågan?
– Den här kvoten som man nu har, 750 människor, det är nog ingenting att säga om den, utan det som jag för fram är att vi betonar hellre familjer, hellre kristna och andra minoriteter, och utbildade. De behöver ju inte ha universitetsexamen, men i alla fall någon slags skolning. Vi vill inte ha analfabeter, kommer man från en annan kultur och inte kan språket och inte ens kan skriva sitt eget språk så blir det ett problem med integrationen, helt enkelt. Det är också i den här riktningen den åländska flyktingpolitiken har gått. Det har inte tagits in ensamma män, utan småbarnsfamiljer.
Kvotflyktingarna är också en väldigt liten mängd, jämfört med de asylsökande som är tiotusentals människor?
– Så är det, men man har ju svårt att styra det. Med kvotflyktingarna bestäms det hur många som kan komma.
Finland har samtidigt sina riktlinjer och sitt arbetssätt när det gäller asylsökande. Har du någon politik i den frågan eller är det bra som det är nu?
– Jag är inte insatt i detaljerna. Men om man jämför Finland och Sverige så är det ju helt olika världar. Det svenska systemet vill vi inte ha och det tror jag inte att det är så många som vill mera.
Menar du andelen av asylsökande som beviljas asyl?
– Jag menar volymerna, helt enkelt. Det är ju en fråga som minskar i betydelse och det är ju tyvärr med Sverige som avskräckande exempel, som visar hur det inte är bra.
Hur skulle Finland göra för att styra volymerna?
– Det har jag inte någon åsikt om.
Anser du att människor som kommer från Mellanöstern och söker asyl i Finland kan räknas som flyktingar?
– Nja, kriget är ju slut i Syrien, men det finns ju å andra sidan kristna som är förföljda fortfarande som teoretiskt kan få asylrätt.
Finland ligger ju väldigt långt ifrån Syrien, är man fortfarande en flykting om man transporterar sig via en mängd olika länder före man söker asyl?
– Det är ju en fråga, men det är så där det har tolkats. Går man strikt efter första landet, så har dom nog passerat, men den tolkningen har nog försvunnit.
”Det är en paradox jag har noterat. Skulle jag sitta i riksdagen så skulle jag vara i majoritet med mina åsikter och här är jag ganska ensam i lagtinget.”
Du kritiserar dyra investeringar i bland annat vindkraft. Samtidigt är det finska kärnkraftverket Olkiluoto 3 världens näst dyraste byggnad, på 8,5 miljarder. Är frågan verkligen lika aktuell i Finland som på Åland?
– Frågorna är ju minst sagt i olika storlekar. Det jag har kritiserat på Åland är att man väljer att subventionera bara en form av förnyelsebar el. I fastlandet övergick man från den politiken och bestämde sig för att bredare subventionera förnyelsebar energi. Samma sak gäller gasbilarna som jag har pratat om i flera herrans år och ingenting har hänt. På fastlandet subventioneras de. Det är en paradox jag har noterat. Skulle jag sitta i riksdagen så skulle jag vara i majoritet med mina åsikter och här är jag ganska ensam i lagtinget.
Har du tröttnat på att inte få gehör på Åland och söker dig till riksdagen därför?
– Nog får jag nog gehör, och även i vissa frågor i lagtinget. Men de vill inte riktigt gå och säga det i talarstolen. I debatterna på Facebook och så vidare, där finns det stöd. Just när det gäller miljöfrågorna kommer det nog att finnas flera som talar i liknande termer i jag i nästa period, oavsett vem som kommer in.
”Om man tror på klimatbiten, så är det ju bilarna och nötkreaturen som står för de största utsläppen, men man låtsas inte om det.”
Vilket är det största miljöproblemet i Finland och på Åland?
– Oljan var ett stor problem förut med uppvärmningen, men där har vi ändrat jättemycket. Det som har stampat på stället är bilarna och de andra heliga korna.
Vilka heliga kor?
– Då menar jag korna. Om man tror på klimatbiten, så är det ju bilarna och nötkreaturen som står för de största utsläppen, men man låtsas inte om det.
Menar du att jordbruket är väldigt oljeberoende?
– Nej, det är ju djuren – enligt teorin – som släpper ut metangaser eller vad det är. Två liter mjölk ska ge lika mycket koldioxidutsläpp som en liter bensin.
Men det ser väl inte du som något miljöproblem?
– Nej, korna är inget problem. Men har man den religionen så att säga så borde de vara det. För min del är det bilarna som är ett problem, men visst har det minskat. Där håller jag med om att man borde minska bensinanvändningen. Dels blir ju bilarna bättre och dels kunde man gå över till gas. Men man behöver inte sätta som mål att inom 5 eller 10 år ska vi inte sälja bensinbilar, utan man kan göra det lite långsamt. Det är ju en fruktansvärd kapitalförstöring att skrota våra 25 000 bilar efter 8 år.
”Östersjön har förbättrats och det går i rätt riktning. Problemet är att det tar så lång tid.”
Vad borde Finland göra för att hjälpa Östersjön?
– Man har ju projekt på gång och har haft i många många år. Jag är ingen expert, men det har förbättrats och går i rätt riktning. Problemet är att det tar så lång tid. Jag ser ju själv, som uppvuxen i Mariehamn att vattnet nu är bättre i Slemmern än när jag var 15 år, då det var som värst. Visst blir det bättre, men det tar sin tid.
– Sen har vi på andra ställen stora utsläpp, där det kanske vore bättre att göra något, på andra sidan vattnet.
Vilka länder tänker du då på?
– Det är både från Ryssland och Polen som utsläpp kommer. Det finns ju projekt kring det där som man kan finansiera. Med samma summa får man större förbättringar än här. Alla har nytta av det, det är samma vatten och samma hav.
Tror på regering med Socialdemokraterna, Samlingspartiet och Sannfinländarna
Vilken regering hoppas eller tror du på i Finland?
– Det partiet som ser ut att bli det största är Socialdemokraterna som har varit i opposition och det brukar vara bättre att de kommer in i regeringen mellan varven. Samlingspartiet ser ut att vara i toppen och det ser ut som att Sannfinländarna blir det tredje största partiet igen.
Tror du på en regering med Socialdemokraterna, Samlingspartiet och vem till?
– Och Sannfinländarna igen misstänker jag. De är väl trea eller fyra nu och Centern tror jag inte är intresserade. Det brukar vara så att den som har haft ledarpositionen blir bränd och får vara i opposition.
”Sote hade ingenting med Åland att göra så då borde vår riksdagsman inte rösta över huvud taget…”
Är det den regeringen du hoppas på?
– Nja, jag hoppas väl egentligen inte på något. Det är så jag tror att det kommer att se ut. Rinne var inte intresserad av att ha med småpartierna. Man vill köra med tre partier och då blir ju Ålands roll igen samma som den har varit nu. Jag har noterat att Svenska Folkpartiet varit 30-35 år i regeringen, men före det har Ålands riksdagsman mer eller mindre allierat sig med regeringssidan, men sedan röstat för Åland i åländska frågor. Det tycker jag är ett bättre alternativ.
– Till exempel med Sote-reformen var det avsikten att Mats Löfström skulle rösta för regeringen i den frågan för att Åland skulle få några miljoner extra och det känns inte rätt att rösta beroende på vart pengarna kommer. Sote hade ingenting med Åland att göra så då borde vår riksdagsman inte rösta över huvud taget, eller om man röstar med regeringen så måste man göra det i alla andra frågor också.
Så ingen kohandel?
– Nej, istället en konsekvent linje att man stöder regeringen solidariskt, utom när det kommer frågor där man måste se till Ålands bästa. Jag tror att man har lättare då att få ett öra från regeringen, så att säga. Det ligger psykologi i det också.
Kan du lova dina väljare att delta i omröstningarna i riksdagen i de frågor du tagit ställning i?
– Som jag sa, i de ärenden som inte direkt berör Åland tycker jag att det rimliga är att man stöder regeringen. När det berör Åland är det nog det som gäller och då kan man tyvärr ibland måsta rösta emot regeringen. Men det gäller kanske att försöka få en kompromiss igenom före det kommer till omröstning, så det finns många vägar och det gäller att följa med.
– Men att rösta, det tycker jag är en självklarhet. Är man där (i riskdagen) så röstar man. Också om man avstår från att rösta är det en form av röst. I lagtinget händer det att jag avstår.
Går till val på ”genusfrågor”
Du går till val på genusfrågor, vilka eller vilken specifik fråga är mest angelägen?
– Där vet jag inte om det egentligen är någon speciell fråga, men det är min grundinställning ifråga om könet är en social konstruktion eller biologisk funktion? Jag har läst såpass mycket att det är en biologisk funktion, men man behöver ju inte bara anpassa sig efter det. Man kan ju fortfarande sträva efter jämställdhet. Det kan hända att det finns lagar där sådant kommer in, men jag har inget konkret.
Så du vill att folk ska rösta på dig för din allmänna attityd i frågan?
– Snarare, jo. Som värst såg det ut att bara bli Mats Löfström och Johan Ehn som skulle ställa upp. Det jag såg framför mig var då att det troligen skulle ha varit en hel del som inte skulle ha gått och röstat. Jag såg också på internet att Socialdemokraterna hade en kampanj på gång att de skulle rösta blankt. Jag tror att det är bra att man kan rösta på någon som har liknande åsikter, även om det är i frågor som kanske inte direkt berör lagförslag.
”Åland ska inte blanda sig i utrikespolitiken”
Hur ser du på Finlands relationer till Ryssland och är det något Ålands riksdagsledamot alls ska engagera sig i?
– Åland ska nog inte blanda sig i utrikespolitiken. Som jag har sagt i andra sammanhang så tror jag att det där hotet kanske är lite överdrivet. Ryssland är ett stort land och de har många olika problem åt olika håll och kanter. Jag tror inte att de ser Finland som någon stor sak.
I Finland målas det upp på ett annat sätt. Och Åland har ju också varit ockuperat och haft sina duster med Ryssland.
– Jo, klart, i gamla tider. Men dagens Ryssland har nog många andra saker att ta hand om, det är Ukraina och så vidare.
I moderna tider har vi haft räderna i Åbolands skärgård mot Airiston Helmi, väldigt nära Åland.
– Jag har inte fördjupat mig i det. Jag vet inte vad som sen hände med saken.
Det är ju en Rysslandsfråga, eller säkerhetspolitisk fråga som kan påverka ålänningarna också?
– Jo, men de har svårare att köpa mark på Åland. Även om Putin formellt sätt ska ha någon liten tomt i Saltvik, som ryska staten äger. Jag tror inte att det har så stor säkerhetspolitisk betydelse heller. Sen har vi ju ambassaden förstås (ryska konsulatet i Mariehamn -red), men det är ju enligt gammalt avtal.
Befolkningskris oroar inte
I finsk media och politik diskuteras flitigt den befolkningskris som landet går igenom och är den värsta i landets historia. Unga kvinnor föder inte längre barn och folkmängden har redan börjat minska dramatiskt. På Åland är situationen lika illa, men det är hittills endast Ålands Nyheter som lyft frågan.
Har du någon politisk lösning för Finlands och Ålands befolkningskris?
– Nej, den är ju ganska generell. Befolkningen växer inte, utan tvärtom. Det märkliga är att rent generellt, ju bättre levnadsstandard folk har desto mindre barn vill man ha. Det verkar helt enkelt på det sättet.
Konsekvensen är ju sedan att befolkningen inte finns.
– Ser man i Japan, har man accepterat att befolkningskurvan är som den är, men tar inte in invandrare. Man anpassar sig helt enkelt och jag tror att det är den vägen man ska gå. På Åland får vi ju in arbetskraftsinvandring och det fungerar. Man behöver inte aktivt ta in bara för att befolkningen ska växa.
Om man bortser från invandringen så är ju trenden att befolkningen upphör att existera.
– Det tar nog några år till det.
Så ingen åsikt eller lösning i den frågan?
– Lösningarna är nog svåra att ha. Det är skilt på Åland för vi har en befolkning som ökar hela tiden, på ett naturligt sätt. Ekonomin går i alla fall hyggligt och vi har arbetskraftsinvandring. Här har vi inte de problemen, problemen är i Finland.
– I Japan har de accepterat att befolkningen inte ökar och om den inte ökar så anpassar vi oss efter det.
Och om befolkningen minskar?
– Minskar den så minskar den. Då har man fortfarande den homogenitet som finns. Att försöka öka den med flyktinginvandring och så vidare ger ekonomiska problem.
Växande skuldberg oroar inte heller
Har du någon politisk lösning för den enorma skuldsättningen, där ålänningarna nu är värst i landet?
– Vi ser det i Finansutskottet att tyvärr minskar företagarlånen medan bostadslånen ökar. Det är ganska naturligt att där bostadspriserna är högre så blir lånen också högre. Jag tror inte att vi på Åland har högre lån i förhållande till bostadsvärdet än i Finland. Det är nog ett normalt system, jämfört med Sverige talar vi om amorteringar och måttliga tider. Svenskarna vett knappt vad amortering är nuförtiden, så där är risken större.
Samtidigt har bostadsskulderna dubblerats både på Åland och i Finland på bara 10 år?
– Det kan ha att göra med fastighetspriserna. Det är i princip att ju bättre levnadsstandard det är, desto fler är det som vågar investera och köpa. De svenska siffrorna ser allvarliga ut, men det ser betydligt bättre ut i Finland.
– Ju bättre samhället går och ju mera förväntningar man har, desto mera investerar man i bostäder. Snarare, som jag sett i finansutskottet, är det oroväckande att företagarlånen har gått ner och det är ju sedan igen ett dåligt tecken. Den ekonomiska aktiviteten kanske inte rasar, men den stampar på stället.
Hur ska Finland ta itu med terrorhotet?
– Vilket terrorhot då?
Terrorattacker mot civila i Finland, i första hand av islamister.
– Jag vet inte vad man kan säga där. Det är väl inte så mycket att göra åt det, det är inte så lätt. Nu vet jag inte exakt hur det är med de här IS-soldaterna som är på väg och vad Finland har för policy
Danmark tar bort medborgarskap och utvisar dömda terrorister efter straff, härom dagen en Isis-terrorist som hade finskt medborgarskap.
– Det är märkligt, men hör inte till Ålands riksdagsman. Nog är ju Isis väldigt, väldigt nära systemet i nazisttyskland. Ingen skulle ha tänkt på tanken att de skulle ha flytt till Finland och Sverige efter kriget, men nu har man svårt att hantera frågan och jag tycker att det känns märkligt. Vi får se hur debatten slutar.
Skulle du stöda att människor som anslutit sig till Isis blir av med sina finska medborgarskap?
– Det låter rimligt. Har de ett medborgarskap på annat håll och de uttryckligen farit för att kriga. Vi ser på de som kommer tillbaka, så säger ju ingen att de gjort något, de säger att de varit chaufförer och blomförsäljare hela gänget.
Isis är ju ingen erkänd stat som utfärdar medborgarskap.
– Nej, men personerna har ju haft och borde fortfarande ha medborgarskap någonstans, ofta i Syrien.
Stöder du att man tar bort medborgarskapet för personer som anslutit sig till terrororganisationer och enbart har finskt medborgarskap?
– Vad jag förstått är det svårt att göra en person statslös. De flesta har ju dubbla medborgarskap.
Tror på artificiell intelligens
Finlands nuvarande regering vill satsa mycket på artificiell intelligens. Tror du att det är något som kan existera?
– Så förefaller det. Det är ingenting jag är insatt i, visst är det ett område som Finland också ska vara med i.
– Klart vi ska försöka vara med på de tåg som går. Vi har varit på Nokia-tåget och det försvann, men nu hoppas vi på nästa tåg.
Varför ska man rösta på dig i riksdagsvalet?
– För att visa att det behövs alternativ i den åländska politiken.