Lagtingsledamoten Stephan Toivonen från oppositionspartiet Åländsk Demokrati har lämnat in en motion för att landskapsregeringen ska låna pengar från sin egen pensionsfond för att klara väntade underskott, istället för att gå till bankerna. Pensionsfonden har runt €430 miljoner i tillgångar, som han menar är illa investerade just nu:
– Vi vet att vi har ett underskott på 48 miljoner euro och sedan har man sagt att intäkterna från Finland minskar med ytterligare 25 miljoner euro och så har vi fler tilläggsbudgetar på det. Så vi vet att våra pengar tar slut. Nu finansierar vi det med PAF-medel. Kanske vi klarar en budget till, men vi har budgeten för 2021 till och man har ju då sagt att vi ska gå till banken, vilket finansministern också nämnde på den senaste presskonferensen.
LÄNKAR
– Men det finns andra alternativ och då framförallt pensionsfonden, som i dagens läge har ca €400 miljoner. Ungefär hälften är i aktier och aktiefonder och ungefär hälften i räntefonder, vilket är helt normalt för en fond som är tänkt att användas 20-25 år framåt. Det är räntefonderna som jag har tittat på och tittar man i det senaste bokslutet, från 2018, så låg avkastningen på räntefonderna på -2%, vilket inte är bra. Räntan är låg och räntefonderna har varit väldigt besvärliga. De har varit hopplösa och det är ingen avkastning alls. Tittar man fem år tillbaka så har det varit 2 – 2,5% i medeltal. Min tanke är att landskapet skulle ta ett ”coronalån”, kanske ett tidsbegränsat lån på 5-7 år. Ett regelrätt lån, så att säga.
– Räntan bör vara låg, men det spelar egentligen ingen roll om landskapet ger 2-3% i ränta, eftersom intäkter till fonden gör att man behöver ta mindre från budgeten i framtiden till pensionerna. Det är som att stoppa pengarna från en ficka till en annan. Tar man ett lån från en bank så går pengarna bort från landskapet. Det är en mycket speciell situation om man analyserar helheten.
Hur mycket pengar vill du att landskapsregeringen lånar från pensionsfonden?
– Det är samma summa som man annars skulle gå till banken för. Vi har ju pengar från PAF och tanken var att de skulle gå till tillväxt- och hållbarhetsfonden. Nu tog man redan hälften av det, men det är en politisk sak ifall man ska ta mera av den, vilket man kanske inte behöver. Resten av underskottet måste man på något sätt finansiera och det här är ett alternativ. Finansministern talade om €50-60 miljoner och det är något i den storleksordningen det rör sig om.
– Tanken är också att man ska anhålla om de extra stöden från finska staten, kanske till och med få ersättning för att restaurangerna har stängt. Får man de pengarna så är det klart att de ska gå direkt till att amortera lånet från pensionsfonden och inte gå in i verksamheten.
– Avkastningen är ur-usel på räntefonderna, lika bra kan man istället låna pengarna till landskapet och man det man sedan får tillbaka är intäkter i den egna fonden.
Varför skulle lagtinget gå med på en sådan här åtgärd när den inte gynnar bankerna?
– Varför måste vi gynna bankerna? Bankerna behöver inte få de här marginalerna som de vill ha, utan vi kan låna det direkt från pensionsfonden, utan omkostnader eller stämpelavgifter.
Så din tanke är att det är dumt att gå minus på både inlåning och utlåning?
– Exakt. Läget är så nu att de senaste fem åren har det varit 2% avkastning, men det är trendmässigt neråt, så 2018 var det -2%. Igår efter att jag lämnade in motionen tittade jag på SEBs räntefonder. I år har de gått 10% minus, det är helt sjukt. De beter sig så galet att ingen människa förstår. De ska ju vara stabila.
– Att äga räntefonder som går minus och sedan samtidigt gå och ta ett lån, det känns verkligen inte klokt.
Hur och när ska pengarna betalas tillbaka ifall Finland inte ger något krisstöd till Åland?
– Tanken är att man ser lite på företagen. De får ju fem års lån med två års amorteringsfrihet, så i den storleksordningen, kanske en 5 – 7 år med ett par års amorteringsfrihet, det skulle vara ett konkret mål, istället för att skjuta det framför sig.
– Vi ska inte ta lån för driften, utan för att klara corona-katastrofen.
Så pengarna skulle öronmärkas för något speciellt istället för att gå in i landskapets budget?
– Nej, de går till budgeten för att finansiera de 2-3 corona-budgeterna, plus 2021 som också kommer att vara helt stämplat av corona. Det är för den delen, något mer ska det inte vara för. Sedan ska vi klara oss så som vi har klarat oss tidigare. Men det kan behövas ett par års amorteringsfrihet först.
– Tanken är att det här ska bestämmas parlamentariskt. Det finns en paragraf som säger att landskapet kan ta lån från pensionsfonden, men då är det landskapsregeringen som är bunden. Därför bör det här vara parlamentariskt, eftersom det går över två mandatperioder, så att inte nästa regering säger att de inte är bundna av lånet.
Varför inte dra in onödiga kostnader från budgeten istället för att skuldsätta Åland?
– Det är sådana gigantiska summor. Underskottet för 2020 kommer att vara i storleken €100 miljoner, att skära det går helt enkelt inte. Finland talar om att de ska ta €20 miljarder i lån och det är i samma paritet. Landskapet hade inga lån från förut, så sitsen är oerhört mycket bättre.
Hur kan siffran €100 miljoner stämma, har varje ålänning gått minus €3000 på det här?
– Vi hade €15 miljoner i budgetunderskott, tilläggsbudgeten var €32 miljoner. I finska budgeten har man beräknat minskade skatteintäkter, vilket kommer att göra att vi får €25 miljoner mindre i skatteöverföring. Då är vi uppe i ungefär €75 miljoner. Sedan vet vi att vi kommer att ha två budgeter, först den kommunala och sedan den privata. Man talar om att den kommunala ligger på 8-10 miljoner euro. Då är vi uppe i ett underskott på €90 miljoner för 2020, så det kommer att ligga ganska nära €100 miljoner. Det finns inte på kartan att försöka dra in €100 miljoner, budgeten är på totalt €400 miljoner om jag minns rätt.
Men en del kan dras in.
– En del jo, men det blir att ytterligare spä på krisen nu. Det här året och nästa år gäller det att anpassa sig, det är först senare man kan börja vidta åtgärder på längre sikt. Försöker vi nu att skära ner kostnader så hamnar vi rakt i ett svart hål.
Varför kan inte lagtingsledamöterna avstå från sina löner, såsom de har gjort i andra länder?
– Ja det kan vi säkert göra, men det är nog på femte decimalen man ser skillnad, tyvärr.
– Kommunerna kommer att börja permittera lite, och förmodligen kommer permitteringar inom den offentliga sektorn 2021, men inte i det här skedet. I det här skedet talar vi om de negativa effekter som kommer påtvunget, såsom att Viking Line står stilla. Jag gissar att vissa kommuner kommer att permittera och vi kommer nog att hamna till permittera så småningom, men vi kommer att vara de sista, sen när det börjar gå bättre för de andra sektorerna. Krisen på 90-talet och 2008 var på samma sätt. Den sista som drabbas blir den offentliga sektorn. Det är den som drar nu när färjorna står stilla.
Hur stor tror du att chansen är för din motion att gå igenom?
– Jag skulle säga att det är ett ovanligt väl underbyggt förslag. Principen är att man ska gå till banken, men tittar man på den ekonomiska biten är det inte vettigt att gå till banken, det är bättre att göra på det här sättet. Vi har aldrig tagit lån tidigare – att ta lån av sig själv borde vara lättare. Man måste se vad man har i egna besparingar och det gör landskapsregeringen nu också när de tittar på Fastighetsverket och PAF. Pensionsfonden finns också, och då menar jag inte delen som är aktiefonden, utan den andra, som är räntefonden. Det är €200 miljoner och vi behöver inte ens hälften av det.