Finströms kommunfullmäktige behandlade under förra veckan kommunstyrelsens förslag att inte ta emot kvotflyktingar. Detta efter att finska staten och landskapsregeringen skickat en begäran om detta till de åländska kommunerna. Enligt kommunstyrelsen har Finström en ”synnerligen ansträngd ekonomi” på grund av de minskade bidragen från landskapsandelarna och dessutom står de inför vad de kallar ”organisatoriska utmaningar”. Man vill därför inte ta emot några fler kvotflyktingar under 2022 före det är utrett hur ansvaret ska fördelas mellan kommun och kommunförbund och vem som ska betala.
Det slutgiltiga avgörandet hade kommunfullmäktige och frågan togs upp till omröstning efter att Socialdemokraterna föreslagit att Finström istället skulle tacka ja till att ta emot kvotflyktingar 2022. Förslaget fick stöd av Liberalerna, men röstades ner av en majoritet.
De som röstade för att ta emot kvotflyktingar till Finström 2022 var Miina Fagerlund (S), Freddie Forsman (S), Solveig Gestberg (L), Jenny Berglund (L), Åke Mattsson (L) och Christian Rögård (L).
”Jag vill inte bo i något kollektiv.”
Ålands Nyheter har ringt runt till de som röstade för ett mottagande, för att höra ifall de kan tänka sig att ta emot flyktingar i sitt eget hem istället, efter att det inte gick att genomföra på kommunal väg. Jenny Berglund ser frågan som lustig:
Skulle du kunna tänka dig att ta emot en flykting eller flera flyktingar i ditt eget hem?
– (Skratt) Inte ska jag ju bo med andra personer i mitt hem än min familj. Det har jag inte tänkt mig.
– Men jag kan bra tänka mig att i min kommun ha en flyktingfamilj.
Nu gick det ju inte via kommunen, eftersom ni blev nedröstade.
– Vi röstade för kommunens del, om vi anser att kommunen har möjlighet att ta emot kvotflyktingar eller inte.
Men i ditt eget hem skulle du inte kunna göra det?
– (Skratt) Det handlar inte om flyktingar, utan det handlar om att jag bor med min egen familj. Jag vill inte bo i något kollektiv.
”Det här handlar om att samhället ska ställa upp för flyktingar.”
Solveig Gestberg skrattar också åt samma fråga, men vill fortfarande ta emot kvotflyktingar genom politiska beslut.
Skulle du kunna tänka dig att ta emot en flykting eller flera flyktingar i ditt eget hem?
– (Skratt) Du kommer med en lite konstig fråga. Du får nog komma med någon seriösare fråga om jag ska uttala mig.
På vilket vis är det oseriöst?
– Det förstår du ju själv!
Det är ju många som har gjort det
– Jo, visst. Men man ska ju ha kapacitet. Det här handlar om att samhället ska ställa upp för flyktingar.
Nu blev ni nedröstade, så den vägen fungerade inte
– Nej, vi blev nedröstade för att ta emot 2022. Sedan får vi se 2023, kanske vi tar upp frågan igen. Kanske det finns andra förutsättningar.
Skulle du säga nej till att ta emot en flykting i ditt eget hem?
– Det kan jag inte svara på idag.
Nu är ni åtminstone sex personer som är för att ta emot flyktingar, har ni funderat eller pratat om att göra något tillsammans?
– Det här är en fråga som kommit för någon vecka sedan till kommunerna, som det aktualiserats att Åland kan ta emot två flyktingfamiljer.
– Det här är lite mera komplext än att jag kan svara på det idag. Men jag hjälper gärna till om det är så att vi kommer att göra det.
Så det finns inga andra planer just nu?
– Nej, du ser att vi inte har majoritet för det för 2022, och det är mycket på grund av att kommunen har dåligt med resurser.
– Jag hoppas att vi kan ta upp frågan på nytt 2023. Då kanske det är andra förutsättningar.
”Det handlar om kommunens ansvar i frågan. Kommunen har ju ett visst ansvar ändå. Bara en sådan sak som skollagen säger att alla barn i kommunen måste erbjudas utbildning och också kunna hänga med.”
Liberalernas Christian Rögård säger att han inte har plats för flyktingar i sitt hem, men ser gärna att frågan utreds och att kommunen har ett ansvar i frågan.
Skulle du kunna tänka dig att ta emot en flykting eller flera flyktingar i ditt eget hem?
– (Skratt) Jag har så litet, sördu. Det går inte. Men det var ju inte det frågan handlade om.
Nej, men eftersom det inte gick via kommunen skulle väl det vara ett alternativ?
– Jo, men förstår du att nu är det inte det frågan handlar om, utan problemet är att med Kommunernas Socialtjänst (KST) är det lite oklart: Vem sköter de här integrationsfrågorna?
– Det var det man ville ha utrett först, innan vi svarade på landskapets fråga om vilken möjlighet kommunen hade.
– Så förslaget från kommunstyrelsen var att vi inte har möjlighet nästa år – eftersom de här frågorna inte är utredda – men att vi ska bringa klarhet i det här och i övrigt ställer oss positiva till flyktingmottagande.
– Då kom ett annat motförslag från Socialdemokraterna, att vi nog skulle klara att ta emot kvotflyktingar. Det var det som röstades ned när majoriteten gick på kommunstyrelsens linje.
Kvotflyktingarna finns ju kvar, så varför skulle det inte vara ett alternativ att ta emot dem utanför det kommunala – till exempel i sitt eget hem?
– Njae. Det är klart att det går, det kan ju ingen hindra. Det händer ju hela tiden, men nu ska vi vara medvetna om att integration inte bara handlar om kvotflyktingar, utan det är inflyttade också.
– Det handlar om kommunens ansvar i frågan. Kommunen har ju ett visst ansvar ändå. Bara en sådan sak som skollagen säger att alla barn i kommunen måste erbjudas utbildning och också kunna hänga med.
– Därför har vi den nya skollagen, med ”Svenska som andraspråk”. Man måste erbjuda utbildning också att de förstår. Därför är det en kommunal fråga.
Och du röstade för att det skulle gå i kommunen att ta emot kvotflyktingar
– Jo, jag gjorde det. Ett förslag var återremiss (till kommunstyrelsen /Red), och det hade jag hellre röstat för, men de drog tillbaka det.
– Jag röstade väl för. Men ärligt talat tycker att de här frågorna bör redas upp först, innan vi kan hoppa på tåget – eftersom det kan bli problem annars.
– Vi hade en av våra tjänstemän som skulle få det på sig – ”integration” som det heter. Men det är så förbannat luddigt, vad menar man med det? Det var det man blev att tveka till. Är det så att vår stackars tjänsteman – som i övrigt har en massa annat att sköta – rätt vad det är ska bli ansvarig för att allt fungerar runt de här kvotflyktingarna eller andra inflyttade?
– Det kan bli ett jätte-jobb och därför vill vi ha det här utrett först gentemot KST. Det är ett kommunalförbund, men gränsdragningen måste redas upp.
Men ändå röstade du emot kommunstyrelsens förslag?
– Jo jag gjorde det, för jag tycker att skrivningen ”inte under 2022” var lite onödigt brysk. Det kan vi inte säga säkert, det hade varit bättre att skriva ”när vi har det klart kan vi meddela landskapsregeringen”. Det hade varit bättre.
Hur kan det vara kommunens ansvar att ta emot flyktingar, men inte en enskild persons ansvar – till exempel ditt?
– Därför att kommunen är alla vi som bor inom kommunens gränser. Är du skriven i kommunen har du både skyldigheter och rättigheter.
– I praktiken betyder det inte så mycket för kommunen. Är det rena kvotflyktingar så går det via NTM-Centralen från början, och så är det via KST och så vidare. Kommunens del är ganska ringa där. Det finns dessutom mycket bra tredje sektor, till exempel Röda Korsets vängrupper.
– Där det egentligen händer och handlar om någonting är ”Svenska som andraspråk” i skolan. Det är för skolbarn, de måste få stödundervisning i svenska så att de kan hänga med i skolan. Vi har några i Finström redan, som vi haft ett tag. Mestadels är det inflyttade.
– Vi har ganska mycket äppelodling i Finström och då är det många – främst Östeuropéer som flyttar hit så att de får jobb här. Där skulle jag säga att kostnaden för kommunen är inom skola och barnomsorg.
För en människa som är på flykt från krig kanske det är viktigast att man får någonstans att bo, och sedan kanske skolor och sådant kommer i andra hand? Det finns ju inget som hindrar privatpersoner att ta emot flyktingar, så varför skrattade du åt frågan?
– Skulle du se hur jag bor skulle du också skratta. Jag har ett hus som är 70 kvadratmeter. Det är jag och tre ungar som bor här, jag vet inte var vi skulle ha dem någonstans. Det går ju inte.
– Jag förstår hur du menar, men där tycker jag att de i tredje sektorn, som Röda Korset och Rädda Barnen gör ett jättejobb. Just när det gäller integration, som nog måste vara det viktigaste nästan av allt. Att komma in i sitt nya samhälle, helt enkelt – och skolan också förstås.
Socialdemokrat positiv till att ta emot flyktingar i hemmet
Den enda ledamoten utav de vi pratat med, som säger sig vara villig att ta emot flyktingar hemma är Socialdemokraternas Miina Fagerlund, som också var den som tog upp frågan till omröstning i fullmäktige. Hon är först tveksam till att ställa upp på intervju, men svarar jakande på en rak ja- eller nej-fråga:
– Jo, det skulle jag kunna tänka mig.
Fagerlund berättar att hon är utbildad inom vänfamilj-kursen och redan tagit emot flyktingar hemma.
– Även om de inte är fast boende hos oss, så har vi haft flyktingar hemma hos oss.
Eftersom det inte gick via kommunen, finns det några planer på att ta emot flyktingar utanför det, som privatpersoner eller tillsammans?
– Det kan du inte göra, eftersom det är statligt.
Är det inte fritt fram för vem som helst att ta emot en flykting?
– Inte kvotflyktingar, som är vad NTM-centralen tar emot. Det handlar om två familjer till Åland.
Hur är det med asylsökare, är det ett alternativ att ta sådana till Finström?
– Kommunen kan bara besluta om kvotflyktingar. Du pratar om päron och äpplen.
Det finns många asylsökare och de är ju flyktingar de också?
– Det behöver de inte vara. Det finns flyktingar som flyr illegalt, de som kommer som kvotflyktingar och det finns många olika – ja absolut.
Asylsökare som bor på förläggning och har fått godkänt på sin asylsökan, skulle de vara ett alternativ att ta emot till Finström?
– Menar du kommunalt nu?
Nej, jag tänkte utanför. Ni är ju en ändå en någorlunda stor grupp som ville ha kvotflyktingar för 2022.
– Det är helt korrekt och vi vill fortfarande ha kvotflyktingar för 2022.
Hur tänker ni gå vidare i frågan?
– Tyvärr kan vi inte göra så mycket, eftersom fullmäktige har tagit beslut och majoriteten sagt att man utreder saken vidare innan man fattar ett beslut.
Fagerlund säger att man som person kan öppna upp sitt hem på olika sätt, och att hon känner till att det har skett i kommunen på flera olika sätt.
– Det tycker jag är jättebra. Personligen jobbar vi med Röda Korset och Vänfamilj-verksamheten och där är vi aktiva, säger Fagerlund.
Ålands Nyheter har sökt Åke Mattsson (L) och Freddie Forsman (S) för en kommentar.
De som röstade mot att ta emot fler kvotflyktingar år 2022 var Leif Andersson (C), Mathilda Blixt (C), Andreas Kanborg (C), Leif Karlsson (C), Sandra Lignell (C), Håkan Lundberg (C), Bodil Rådland (C), Ove Söderman (C), Björn Blomqvist (C) och Madeleine Lindblom (C).
Likt i Finström har politikerna i Föglö och Kökar hittills tackat nej till att ta emot kvotflyktingar under 2022, medan politikerna i Kumlinge och Lemland uttryckt sig positivt i frågan.