Den utomnordiska invandringen tog ordentlig fart 2005. Detta visar de senaste siffrorna från Ålands Statistik- och Utredningsbyrå. Medan invandringen från Finland har avmattats under 2000-talet har den utomnordiska och i synnerhet europeiska invandringen ökat kraftigt. Före millenieskiftet bodde färre än 100 människor födda utanför norden på Åland, men antalet har efter 2005 exploderat till över 1200 personer – vilket är 9% av Ålands befolkning. Samtidigt gör den pågående befolkningsutrotningen att antalet ålänningar endast bibehålls genom att folk lever längre än förut.
Antalet invandrare från utanför Europa har också mer än fördubblats sedan 2005 – från runt 300 till 600 personer.
Vid millenieskiftet fanns det runt 1000 invandrare från våra nordiska grannländer. Dessa har stadigt ökat i mängd och är nu strax under 1600 människor.
Sottungabor flytt int’
DOKUMENT
Ålänningarna är rörliga mellan sina kommuner. Det är endast i lilla Sottunga som lite fler än hälften av invånarna är födda i kommunen. Föglö kommer på andra plats med 46% som är födda i kommunen. I Lemland och Mariehamn är inte ens var tredje invånare född i kommunen.
Jomala är den populäraste tillflyttningsorten för Ålänningar och 37% av invånarna är födda i andra åländska kommuner. Brändö är den minst populära kommunen för ålänningar att flytta till och endast 8,5% av invånarna är födda i andra åländska kommuner.
Brändö är däremot den kommun som har högst andel invånare födda utanför Åland – nästan hälften. Antagligen på grund av sitt läge nära till Finland. Också i Kökar är nästan hälften av invånarna födda utanför Åland och i Mariehamn är över 45% av invånarna födda utanför Åland.
Ålänningarna ökar inte i antal
Kommunen med högst andel ålänningar är Sottunga, där fyra av fem invånare är födda på Åland. Saltvik kommer på andra plats med tre fjärdedelar ålänningar och Finström på tredje plats med nästan två tredjedelar ålänningar bland invånarna.
På grund av den pågående folkutrotningen har mängden ålänningar på Åland i princip stått stilla i 30 års tid, samtidigt som den genomsnittliga åldern stiger. År 1990 fanns det 18 200 ålänningar, år 2000 fanns det 18 700 och idag finns det 18 800 ålänningar födda på Åland. Storleken på den åländska diasporan utomlands är okänd.
Sett över ett längre historiskt perspektiv är ålänningarna lika många som de var på 1940-talet. Folkmängden sjönk något på 1970-talet på grund av utvandring till Sverige och återhämtade sig på 1990-talet. Sedan dess har antalet ålänningar stått stilla, men kommer snart att sjunka kraftigt på grund av den dåliga reproduktiva hälsan bland kvinnorna.
Massinvandring av rumäner
Antalet rumäner har ökat kraftigt på Åland sedan 2005. Vid millenieskiftet bodde tre rumäner på Åland, 2005 var de 30 och 2010 var de 165. Sedan dess har rumäner fortsatt att invandra i stor skala och nu räknar de sig till 426 personer på Åland.
Till de andra nationaliteterna som har ökat stort på Åland hör Thailand, Lettland, Filippinerna och Sverige. I ÅSUBs statistik syns också en stor invandring från övriga Europa och övriga Asien.
Vid millenieskiftet var svenskarna 5,3% av Ålands befolkning, idag är de 9,4%. Finländarna var vid millenieskiftet nästan 20% av Ålands befolkning och är idag något mindre. Övriga invandrare var vid millenieskiftet 2,4% av Ålands befolkning och är idag 9%. År 2010 blev antalet icke svenskspråkiga invandrare med andra modersmål än finska större än antalet finska invandrare och idag är de redan dubbelt fler.
Stort mansöverskott på Kökar och Kumlinge
Könsfördelningen är någorlunda jämn mellan de olika grupperna invandrare, förutom bland de finska – två av tre finskspråkiga invandrare är kvinnor.
För ungkarlen är det bäst att flytta till Sottunga, som har det största överskottet av kvinnor i fruktbar ålder 15 – 44 år. Hammarland och Lemland är också goda alternativ. För den dam som vill hitta sig en karl är det bäst att ta sig till Kökar eller Kumlinge, där det finns ett så stort överskott att det nu går två karlar på varje kvinna i fruktbar ålder.
Ur statistiken framgår det att 9 av 10 åländska kvinnor i åldern 20 – 29 är ogifta. Bland damer som är lite mer till åren är äktenskapet däremot mer intressant och i åldern 30 – 39 har två av fem hunnit gifta sig. Bland kvinnor över 40 är över hälften gifta och var sjätte redan frånskild.
I klassen 65+ är var tionde kvinna och var sjunde karl fortfarande ogift.
Foto: Ketut Subiyanto