Enklare bokningsregler för skärgårdstrafikens resenärer utlovas av landskapsregeringen och infrastrukturminister Christian Wikström (Obs), som tillsammans med en arbetsgrupp ledd av juristen Katja Meitz tagit fram ett utkast för nya regler som nu går på remissrunda.
Infrastrukturavdelningen begär synpunkter från samtliga åländska kommuner, ett 20-tal privata företag med transport- eller reseverksamhet inom skärgården, Företagsam Skärgård, Ålands idrott, samt från de korrupta föreningarna Visit Åland, Skärgårdsungdomarnas intresseorganisation och Ålands Näringsliv.
I förslaget som är ute på remiss framgår inte någon uppenbar förändring av de gamla reglerna, som fortfarande innehåller olika villkor för avbokning beroende på bokarens hemort och beroende på tid på året, samt andra spetsfundigheter som kan verka främmande för den som inte sedan tidigare är bekant med den åländska skärgårdstrafiken.
”Det tog mig själv en god stund innan jag förstod hur systemet är uppbyggt och jag är ännu inte fullärd”
Under senare tid har resenärer klagat över att de fått lov av färjepersonalen att åka med på tidigare turer under samma dag som de bokat när det råkat finnas ledig platser, men sedan drabbats av höga straffavgifter för att de inte avbokat den senare resan. I de nya bokningsreglerna som är ute på remiss åtgärdas inte detta problem, istället påminns kunderna om att de själva måste kontakta Ålandstrafikens bokningskontor vid sådana situationer.
Ålands Nyheter har ställt lite frågor till infrastrukturminister Christian Wikström, som framhåller att det fortfarande rör sig om ett förslag och inget som ännu beslutats slutgiltigt.
Vad är det som är enklare med de nya reglerna ni föreslår?
– Projektets mål är att öka förståelsen för de regler som finns idag och göra dem begripliga för människor. Reglerna som de ser ut idag gör att det ofta behövs en förklaring för att förstå varför en regel existerar. Det tog mig själv en god stund innan jag förstod hur systemet är uppbyggt och jag är ännu inte fullärd. Den riktiga förståelsen för skärgårdstrafikens upplägg går nog endast att till fullo förstå för en person som är bosatt i skärgården.
Varför ska innehav av årskort ge en förmånligare tidsfrist för avbokningar och ombokningar?
– De som bor i skärgården har behov av service som inte finns i skärgården. Det är viktigt för att upprätthålla livsvillkoren i skärgården att de kan åka mellan skärgården och fasta Åland på en dag. Exempelvis kan ett läkarbesök dra ut på tiden vilket gör att den bokade färjan missas och en senare behöver tas.
– Under lågsäsong är detta inte en alltför stor utmaning då det ofta finns plats på färjorna men det är trots det viktigt att veta att man kommer hem. Den största utmaningen är under högsäsong då det är många människor som vill resa i skärgården vilket gör att färjorna kan bli fulla. Då är bokningsreglerna strängare för att ge en möjlighet för människor att boka in en plats om en annan blivit avbokad.
Kan inte besättningen på färjorna omboka och avboka bilar i systemet i samband med att de ger klartecken för någon att resa med en annan avgång?
– Besättningens huvudsakliga uppgift är att framföra färjan. Generellt sett ska så lite uppgifter som möjligt ligga just på besättningen förutom säker framdrift av färjan. Digitaliseringsprocessen som förväntas påbörjas inom kort har som ett mål att kunden skall ha möjlighet att sköta bokningsfrågor online.
– Målsättningen är att en kund som är van med digital teknik inte ska ha ett behov att kontakta besättningen i dessa frågor. Det finns fortfarande en del av befolkningen som är ovan med digitala lösningar och där måste det finnas en väg att sköta bokningsärenden via telefon. Majoriteten bör dock i framtiden använda digitala lösningar.
Varför är Skärgårdsungdomarnas intresseorganisation bland remissinstanserna fast de inte är en ideell förening enligt er egen definition?
– Målsättningen är att så många som möjligt ska få en chans att svara på remissen. Det kommer även att finnas möjlighet för allmänheten att lämna kommentarer. Sålunda hade organisationen i ett senare skede inkluderats oavsett.
Till sist kom färjornas avgångar med i karttjänster online – vad är nästa konkreta steg för att komma ikapp i utvecklingen?
– Det kommer mer information om hur landskapsregeringen avser arbeta med digitaliseringsfrågor i budgeten för 2021. Håller på denna fråga tills dess. Generellt har landskapet en stor digitaliseringsskuld på många områden och karttjänsterna är ett av dessa områden. Det är dock en viktig fråga för mig då det underlättar för turismen. Jag återkommer till frågan efter budgeten har presenterats.
Kommunerna, företagen och föreningarna har till 20 november på sig att ge sina synpunkter om utkastet till landskapsregeringen.
Foto: Johan Fredriksson