Landskapsrevisionen har upptäckt att landskapsregeringens ministrar missbrukat skattemedel för att gynna markägare genom att betala överpriser för att köpa eller hyra markområden för naturskydd. Nu uppmanar landskapsrevisor Dan Bergman ministrarna att sluta upp med de fasonerna.
Miljöbyrån får också på huvudet för de anställdas senfärdighet i att utföra sitt arbete. Uppdrag beskrivs ha tagit ”ofattbart lång tid” och har legat och jäst i många års tid och trots att bemanningen är fullt tillräcklig tar saker ”oskäligt länge” att hantera, enligt revisorerna.
DOKUMENT
Miljöbyrån har närmare €2 000 000 i budget varje år plus cirka en halv miljon euro om året i bidrag från casinobolaget PAF. Totalt har byrån anställda vars arbete motsvarar 10 heltidstjänster och ur granskningen framkommer det att de gillar att sporta med att sjukskriva sig. De sjukskriver sig så pass mycket att nästan ett helt årsverke försvinner – och då utan att räkna med olyckor eller allvarliga sjukdomsfall.
När de anställda väl arbetar sköter de jobbet på ett förtroendegivande sätt, enligt revisorerna.
Totalt avgör byrån mellan 100 och 200 ärenden per år, varav en majoritet av besluten tas av ansvarig minister i landskapsregeringen. Enligt byråns egna anställda tar ärendena upp en fjärdedel av deras arbetstid, medan en femtedel går till förkovrande och planering, en sjundedel till möten, resor och administration, en till sjundedel till lagstiftning, en till sjundedel till EU-byråkrati och en åttondel till utlåtanden och rådgivning.
Landskapsrevisionen skriver att en del av ärendena tar ”oskäligt lång tid” för Miljöbyrån att hantera och ibland ligger i åratal utan att avgöras.
”Kraftfullare åtgärder bör vidtas för att se till att ärenden handläggs inom rimlig tid”, skriver Bergman i sina rekommendationer.
Missbrukar skattemedel för att gynna markägare
Under de fem senaste åren har landskapsregeringen använt €1,25 miljoner av de åländska skattebetalarnas pengar för att köpa eller hyra markområden. Landskapsrevisionen konstaterar att markägarna passat på att ta ut överpriser när det varit skattebetalarna som stått för fiolerna:
”Landskapet tenderar att få betala ett högt pris jämfört med det som gäller på marknaden. I några fall kan det upplevas som att markägare fått riktigt bra betalt”, skriver revisorerna, som uppmanar landskapsregeringen att avstå från att köpa eller hyra mark när priserna som begärs är för höga.
Revisorerna anmärker kring den omfattande EU-byråkrati som åläggs Miljöbyrån av landskapsregeringen:
”Det är fråga om många och i vissa fall väldigt långa dokument. Man kan fråga sig om nyttan står i proportion till arbetsinsatsen för framtagning av alla dokument.”
”Ofattbart lång tid” att hantera tillstånd för Ålandskomposten
Miljöbyråns bristfälliga hantering av Ålandskomposten – numera Ålbiocom – tas upp av revisorerna i ett eget kapitel. Justitieombudsmannen gav redan 2015 allvarlig kritik mot Ålands Miljö- och Hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) samt mot landskapsregeringen för oskäliga dröjsmål vid handläggningen av ärenden rörande Ålandskomposten.
”Det har tagit ofattbart lång tid att behandla ärenden gällande Ålandskomposten under åren. Biträdande justitieombudsmannens kritik 2015 var allvarlig. Högsta förvaltningsdomstolen och Ålands förvaltningsdomstol har återförvisat ärenden för ny behandling. Riksåklagaren bedömde att ansvarig minister och byråchef under senare år kunde anses ha begått tjänstefel men beslöt om åtalseftergift. Handläggningen av Ålandskompostens ärenden stärker inte allmänhetens förtroende, varken för miljöbyrån eller ÅMHM”, skriver revisor Dan Bergman.
Han menar att problemen legat i att Miljöbyrån saknat tillräcklig kompetens för ärendet och varit utan veterinär i flera år. Istället menar Bergman att ÅMHM borde ta hand om alla ärenden som gäller Ålandskomposten och rekommenderar att lagstiftningen ändras för att möjliggöra detta.