– Det är så att saknar man kompetens måste man ta in någon som kan utföra uppdrag. Det är en sådan situation med landskapet att de här konsulterna man behöver ha för att exempelvis upprätta ritningar, men också för att ha ett helhetsansvar på projektering. Projektledning, säkerhetsinspektioner, geotekniska undersökning är också exempel på konsulter som används, säger Wikström.
– Man behöver ha in kompetens som klarar av att producera ritningar och utföra undersökningar. I det stora hela handlar det om att reducera risk, för om vi kan reducera risken för entreprenaden så blir totalkostnaden billigare än om man gör ett hafs-jobb där man inte utreder riskerna komplett. Till exempel om man inte borrar och tar reda på hur berggrunden ser ut så måste entreprenören beakta den risken i sitt anbud och då blir det dyrare. En entreprenör vill aldrig gå back, utan kommer alltid att bjuda för att täcka sin egen risk.
Nu när det är ganska mycket uppdrag med broar och färjfästen, har ni funderat på att göra det till en egen avdelning och anställa själva till landskapsregeringen?
– Det är förstås intressant. Personligen skulle jag gärna se individuell lönesättning i offentlig sektor och det tror jag skulle kunna lösa en del utmaningar vi har. I lönesystemet här följer vi olika lönelistor och de här konsulternas marknadsvärde – vad de har betalt – överstiger våra lönelistor. Man kan inte betala ut den lönen om man skulle anställa en konsult som en ordinarie anställd, med det lönesystem som vi har. Marknadslönerna är högre än vad vårt system klarar av idag.
Ifall ni kunde anställa dem till marknadslöner skulle ni åtminstone inte behöva betala vinsterna till konsultföretagen?
– Jag håller med, det skulle vara en bra lösning om vårt system skulle tillåta det. Man kan ta som exempel att ifall du jobbar på ett ställe och istället ska börja jobba på ett annat ställe, men du får hälften betalt – det är inte så många som väljer det. Då stannar man kvar där man har bättre betalt. Det är kärnproblematiken i det här. Många av konsulterna kommer inte från Åland heller, så det gör dubbelt ont. Det är en sak ifall det är ett konsultföretag som kommer från Åland, då går ju ändå pengarna på något sätt tillbaka till samhället.
– Jag har ingenting att ifrågasätta vad gäller konsulternas kompetens. De levererar bra arbete i den absoluta majoriteten av fallen. Däremot skulle det vara i Ålands intresse att de jobbar på Åland – eller att de helst av allt var anställda i förvaltningen. Men vårt nuvarande lönesystem klarar inte av det. Då skulle vi behöva ha fri lönesättning, för att kunna anställa kompetent personal som vi behöver ha.
Och det hindras i lag?
– Ja, det behövs en juridisk bedömning av vilka åtgärder som krävs. Lönesystemet som det ser ut idag har en C-lista och en A-lista och där har man olika löneklass beroende på vilket arbete man har. Det är så man betalar lön till offentligt anställda inom landskapet på Åland idag, förutom när det gäller chefstjänster – där har man marknadslöner. Jag tror att det skulle vara en väldigt bra lösning att införa ett sådant system.
– Man har ju genomfört en liknande reform i Sverige och vad man ser där är att till exempel barnmorskor har mycket mer betalt än här. För de yrken som är bristvara tvingas offentlig sektor på samma sätt som privat sektor att justera upp lönerna för. För de yrken som har lite överskott av personal blir lönerna lägre för, eftersom det är högre utbud. Då reglerar marknaden där, istället för att vi reglerar med avtal. Det skulle också lösa den här problematiken vi diskuterar nu med konsulter.
Har du uppfattningen att landskapsregeringen skulle ha tillräckligt med jobb för egna konsulter i – låt oss säga åtta år framåt – med broar, färjfästen och sådant?
– Ja. Man brukar ju prata om det strukturella underskottet, som inte är litet. Nog har vi jobb att göra här i landskapet. Men det behöver inte vara exakt samma. Konsulterna har ju ett betydligt hårdare arbetstempo hos företagen, de ska leverera timmar hela tiden. Här på landskapet har vi ju god arbetsmoral, men man har mer ledigt här än vad en privat företagare i konsultbranschen har. Det är också en arbetsförmån.
Plus tryggheten i att ha en stadig arbetsgivare
– Jo. Det här är absolut någonting jag skulle vilja se hända. Det krävs förstås en del arbete för att få till det. Ur den aspekten finns det såklart utmaningar med ett sådant system också. Det är inte svart eller vitt. Jag har jobbat i Sverige där man applicerar det här systemet och det har fungerat bra. Den kompetensen man behövde ha var lättare att rekrytera när man kunde erbjuda dem mer.
Är det något du har diskuterat med kollegorna i regeringen?
– Jag har varit ganska öppen med vad jag tycker om det och skrivit insändare om det personligen. Det skulle i teorin vara möjligt att genomföra en sådan reform. Det är viktigt också att arbetstagarna är med på att man genomför en sådan. Att bara komma uppifrån och säga ”så här ska det bli” – det fungerar inte så bra på Åland. Jag är absolut öppen med det och det känner de flesta till som har diskuterat arbetsmarknadspolitik med mig. Det brukar vara det första jag pratar om!
– Det finns också en jämställdhetsaspekt. Den blir kanske inte helt löst förstås, men då får man marknadsmässiga löner också i de kvinnodominerade branscherna som har lägre löner. Då det finns brist på människor får de ju högre lön. Jag tycker att det är bra i den aspekten också.
Men i ett sådant system skulle det väl inte finnas rum för lönesänkningar heller?
– Skulle det inte? Har du ett överutbud på arbetsmarknaden av en viss kompetens så behöver du inte erbjuda lika hög lön för att anställa en människa.
Men för de redan anställda kan det väl vara svårt?
– Jo, det stämmer. Men inte har vi lönesänkningar idag heller. Det blir inte värre i alla fall. Inte för att jag menar att man ska hålla på och sänka löner, men flexibiliteten ökar på arbetsmarknaden.
– Det här med konsulterna, jag vill att människor ska förstå hur det hänger ihop. Jag får många frågor om det, ”nu har det kostat så där mycket”, ”nu har det kostat så här mycket”. Alternativet är att vi inte bygger infrastruktur på Åland, eller att entreprenaderna kan bli mycket dyrare. Entreprenaderna blir väldigt mycket dyrare om vi inte undersöker riskerna grundligt innan vi genomför ett projekt. Det förstår man också själv, ifall man ska bjuda på ett projekt och du saknar undersökningar och inte alls vet hur det ser ut. Då måste du räkna med att det ser dåligt ut och ta höjd för det.