Sextiotusen euro om året. Så mycket kostar det Justitieministeriet per människa som sitter i fängelse eller sitter häktad. Totalt 2900 personer sitter för närvarande i fängelse i landet och nu ökar fängelsepopulationen med en till efter att duktiga ålänningar tog en våldtäktsman till Mariehamn för att gå lös.
Flera kvinnor eller flickor har nu fått betala priset för bolaget IFK Mariehamns vinstintresse. Tar man in främmande människor till ett litet samhälle som Åland – till exempel som anställda – så har man också ett ansvar över vad för sorts människor man tar in. Hade det inte varit för bolaget IFK Mariehamn hade offren inte behövt betala priset. Man behöver inte vara smart för att räkna ut att det är ett pris som den åländska politiska vänstern och företagarvänstern utan tvekan tycker att är värt att betala. Det heter ju att Åland alltid varit ett mångkulturellt samhälle och vi pratar något uppemot 900 språk får vi regelbundet höra från media och myndigheter.
Tvivlar du på att det finns folk som tycker att priset är värt att betala är det bara att lyssna på Ålands Radios intervju med Anders Ingves och fundera om det är sunt att skratta, håna och göra till sin röst för att förlöjliga när ämnet är grova våldtäkter och misshandel. Detta under tiden som rättegången pågick. Först i slutet av intervjun kommer Ingves på sig och slänger in en fras om hur allvarligt han ser på brotten – men inte före han förklarat att det är bra för människor att uppleva trauman. Ålands Radios reporter Hasse Persson-Bru ger också sitt medhåll och säger att de grova våldtäkterna kan ”vändas till något positivt” för IFK Mariehamn. Det är ett av de mer perversa uttalandena på Åland hittills i år.
Kränkningarna som M’boma gjort sig skyldig till kan inte bli ogjorda av skadestånden eller av hans fängelsevistelse. Straffet är för honom att avtjäna och skadestånden är hans att betala.
Vad man däremot kan kräva av IFK Mariehamn AB är att de står för de €60 000 om året som Mboma kommer att kosta den finska civilbefolkningen när han avtjänar sitt straff. Bolaget tog hit Mboma utifrån sitt eget penningintresse och bedömde att pengarna han förväntades inbringa till bolaget var värda den risk han utgjorde för andra människor under sin vistelse här. Någon ordentlig bedömning av vad för slags människa man bjöd in till Åland brydde de sig bevisligen inte om att göra. Varför skulle de? Det enda samhällsansvar som utkrävs av samfund på Åland nuförtiden är att de rapar ur sig några floskler om hållbarhet och mångfald, så slipper de all granskning och kritik.
När det gäller kriminell miljöförstöring som företag gör sig skyldiga till brukar resultatet bli att de som gjort själva handlingen döms till fängelse och att företaget som samfund döms till böter och ersättning. Därför är det fullt rimligt att kräva att företag som IFK Mariehamn ska bära sin del av kostnaden när de tar in skadliga element som våldtäktsmän och rena fiendesoldater till Åland. De borde redan ha avsatt ungefär samma summa för M’bomas lön som hans fängelsevistelse nu kostar.
Det är också dags att sluta ljuga om ”machokultur” eller försöka smeta M’bomas brott på resten av truppen. De har inget med det här att göra och bär ingen skuld. Anders Wiklöfs journalister på tidningarna Åland och Nya Åland var direkt ut och skrev om ”IFK-spelaren” när misstankarna blev kända – och skriver fortfarande bara om ”IFK-spelaren” efter domen, utan att nämna M’bomas namn. Det enda syfte sådant tjänar är att misstänkliggöra en liten grupp män, som inte har gjort något fel. Tror man att M’boma blev en våldtäktsman av att spela fotboll i IFK Mariehamn lever man långt ifrån verkligheten.
Rättelse: Tidningen Nya Åland har nu publicerat M’bomas namn
Carl Kiviö