Vi debatterade alkohol i lagtinget, det vill säga ny lagstiftning om servering. Betänkandet kunde ha haft rubriken: ”Mera brännvin åt folket och mindre byråkrati för företagen!”
Ur motiveringen:
”lagens syfte är att genom styrning av alkoholkonsumtionen förebygga det samhälleliga, sociala och medicinska skadeverkningarna av alkoholdrycker… ”
Och:
”Ett ytterligare mål är att uppfylla regeringsprogrammets näringspolitiska mål … ”
Då social- och hälsominister Annette Holmberg-Jansson (M) presenterade lagförslaget gick hon enbart igenom den minskade byråkratin utgående ur ett näringspolitiskt perspektiv. Kanske inte så överraskande om man tänker efter.
ANDTS-programmet är parlamentariskt framtaget och enhälligt godkänt program kring alkohol, narkotika, doping, tobak och spel med följande prioriteringar:
1. Antalet personer som utvecklar riskbruk, missbruk eller beroende av alkohol ska minskas.
2. Debutåldern ska höjas.
3. Totalkonsumtionen bland vuxna ska minska.
4.Tillgängligheten ska minska och så vidare.
Min fråga: På vilket sätt stöder lagförslaget detta?
I lagförslaget fanns avsnittet ”sociala följder och följder för hälsa” och andra följder. I betänkandet från socialutskottet finns endast avsnittet ”Konsekvenser för näringsidkarna” men inget avsnitt om de sociala följderna.
Utskottet, liksom socialminister Annette Holmberg-Jansson, fokuserar på de näringspolitiska effekterna.
En nyhet är förslaget att servera starka alkoholdrycker på läktare; på fotbollsmatcher och på bion då man sänder opera. Vilka signaler ger detta?
Är inte så ofta på opera och fotboll, men jag har besökt operorna i Paris och Wien och fotboll i Lissabon med 60.000 på läktaren. Alkohol (vin respektive öl) såldes i pausen åt dem som orkade köa. Undantaget var en Champions League-match, som sponsras av en öltillverkare, men har inskrivet i villkoren att inte ens öl får säljas.
Servering av sprit på läktare är inte ”alkoholkultur” utan vi riskerar att främja huliganismen inom fotbollen och är emot ANDTS-programmet.
”Det känns om alkoholen fortfarande är som en helig ko i den åländska politiken. Det är bara pängar, som bestämmer.”
Öppethållningstiderna ändras inte heller. Jag minns när jag i tiden började gå ut på en dansrestaurang som kallades Socis. Jag vill minnas att ljus-märket kom halv ett och vid ett skulle det vara tomt.
Sen kom en nattklubb med nya tider. Färjorna kom in senare och öppettiderna förlängdes igen.
Nu är det länge sen natt-turisterna kom, men öppettiderna är de samma. Ålänningarna skulle nog snabbt kunna lära sig att följa samma tider som resten av Europa.
En sak är en-portions regeln. När jag har sett hur man serverar drinkar så har jag trott att regeln tagits bort, men nu förstår jag att en portion betyder en bricka. Att upphäva en-portionsregeln står inte samklang med ANDTS-programmet. Kanske en två-portionsregel?
Hur blir den åländska ”alkoholkulturen” med multi-portioner?
Det är inte mycket som följer ANDTS-programmet. Det känns om alkoholen fortfarande är som en helig ko i den åländska politiken. Det är bara pängar, som bestämmer.
Jag kommer att föreslå en remiss till näringsutskottet för att se på de socialpolitiska effekterna, men förhoppningen är att regeringen återtar hela lagförslaget och att någon annan minister återkommer med det nya förslaget. Socialminister Annette Holmberg-Jansson prioriterar de näringspolitiska effekterna långt före de socialpolitiska och en ny liberalare alkohollag långt före en uppdatering av ANDTS-programmet. Men det är helt förståeligt då socialministern på lagtingets hemsida tituleras ”Restaurangchef”.
Vi från Åländsk Demokrati anser att ålänningarna är värda en modernisering av lagstiftningen, men den bör på ett balanserat sätt se till både sociala effekter och de näringspolitiska effekterna.
Stephan Toivonen
Åländsk Demokrati