Underskottet i landskapets budget för 2020 är €80 miljoner och för kommunerna ytterligare €10 miljoner.
Orsakerna till kommunernas underskott är många, men ofta säger man att det beror på den åldrande befolkningen. Detta har jag kallat för åldersrasism.
I radion tog biträdande professor Edvard Johansson upp problemet med kommunernas ekonomi och sade: ”Problemet är demografin. De äldre blir fler och kostnaden ökar för åldringsvården och andra kostnader.”
Är det så att de ökade kostnaderna för de äldre är grundorsaken till kommunernas dåliga ekonomi?
I intervjun ger Johansson sedan lösningen: ”Enda botemedlet skulle vara att få en väldigt kraftig inflyttning av personer som med säkerhet skulle jobba och på det sättet balansera upp den demografiska problematiken”.
Flera gånger har jag visat att det inte är de äldre som är problemet. Problemet är ökade kostnader i grundskola och barnomsorg.
ÅSUB visar i en rapport att antalet lärare ökade med 36 procent mellan 2005-2020 medan elevantalet var oförändrat. ÅSUB visar även att kostnaderna i löpande priser har fördubblats mellan 2000 och 2017 – trots färre elever. Kostnaderna för barnomsorgen har stigit med 17 procent på fem år.
”Kostnaderna för den fria grundskolan har ökat med 100 procent på 17 år. Kostnaderna för äldreomsorgen har ökat med 5 procent under 5 år med avgifter, som ökar då pensionerna ändå blir större.”
Det är svårt att finna exakta jämförelser för äldreomsorgen, men en enligt uppgift jag fått har kostnaderna ökat med 5 procent under de senaste fem åren.
Men notera då att grundskolan är gratis medan äldreomsorgen är avgiftsbelagd. I vissa fall med en nästan konfiskatiorisk avgift.
Kostnaderna för den fria grundskolan har ökat med 100 procent på 17 år. Kostnaderna för äldreomsorgen har ökat med 5 procent under 5 år med avgifter, som ökar då pensionerna ändå blir större. Har nettokostnaderna ökat?
Så vem är det som belastar kommunernas ekonomi?
Om vi ser detta ur individens synpunkt, så kostar barnomsorgen (cirka 3 år) och grundskolan (9 år) 150 000 euro per person medan äldreomsorgen kostar kring 35 000 euro per person (cirka ett år i medeltal).
Kostnaderna för grundskolan är störst och ökar mest. Bruttokostnaderna för äldreomsorgen är minst och ökar minst. Hur kan man då gång på gång säga att det är den åldrande befolkningen som är orsaken till kostnadsökningarna i kommunerna? Detta sade även finansminister Torbjörn Eliasson (C) då budgeten presenterades.
Det är svårt att hitta exakta siffror, men kanske biträdande professor Edvard Johansson kan presentera siffor, som skulle visa att det är nettokostnaderna för de äldre som är orsaken till kommunernas problem?
Detta är inte ett akademiskt problem då Johansson sade att lösningen är inflyttning, men dessa har /får rimligen barn, som kommer att använda barnomsorg och grundskola. Lösningen är kanske att minska på kostnaderna i barnomsorgen och grundskolan istället!
Jag satt med i grundskolekommittén. Det talades hela tiden om att det skulle komma ekonomiska kalkyler på effekterna av de förändringarna, men som ekonom såg jag dem aldrig. En orsak var kanske att det blev jäktigt då den måste gå igenom innan mandatperioden tog slut.
Vi borde låta nu ÅSUB göra en jämförelse av utvecklingen av nettokostnaderna för barnomsorgen, grundskolan, gymnasiet och Ålands Högskola under 15-20 år. Sedan kunde man tillsätta arbetsgrupper för att se över hur lagstiftningen påverkar kostnaderna och hur man i detta läge kunde ändra lagstiftningen.
Vi måste vända på alla stenar för att få den offentliga ekonomin i balans.
Stephan Toivonen
Åländsk Demokrati