Infrastrukturminister Christian Wikström (Obs) gjorde i tisdags en direktupphandling med Forsler & Stjerna för att köpa in trafikplaneringsmjukvaran Rebus för att planera landskapets kollektiv- och färjetrafik. Enligt beslutet behöver landskapsregeringen mjukvaran för att bättre och billigare göra de komplicerade planeringarna av turlistor för färjor och bussar.
Forsler & Stjerna kommer att få ca €45 000 av skattebetalarnas pengar för mjukvaran och ingen annan aktör fick möjlighet att ge anbud. Värdet på avtalet är strax under maxgränsen för direktupphandlingar. Ålands Nyheter har pratat med minister Wikström, som ser det nya systemet som grundläggande för framtida kollektivtrafik på Åland.
Hur planeras trafiken i dagsläget?
– Den planeras manuellt. Man måste själv se hur turerna passar ihop med varandra. Det finns inget system som automatiskt upptäcker var det krockar. Man måste sätta sig ner själv och planera ihop ett trafiksystem med hjälp av ett Excel-ark eller papper och penna. Det är också anledningen till att det ibland uppstår misstag i planeringen.
Är det en arbetsgrupp som planerar eller sitter en ensam person med tabellerna?
– Det är både och. Vi samlar ju alltid in information om hur brukarna vill ha trafiken, för att anpassa den till färjorna och så vidare. Men det är alltid någon som ska göra själva jobbet.
Är det på Ålandstrafiken?
– Det är ett samarbete också med trafikavdelningen, så det är inte Ålandstrafiken som gör det på egen hand.
Hur mycket kostar planeringen i dagsläget?
– Det är svårt att säga. Det tar mycket tid att planera och för tjänstemännen att sitta och räkna och fundera var det krockar och var det inte krockar. Det är betydande timmar som läggs ner på det varje år. Med Rebus-systemet kan du sätta in två tider, så ser det var det krockar om du till exempel ska ha en bytesstund.
– Till exempel så att man inte ska behöva vänta onödigt länge på en buss eller färja eller att en buss eller färja går för tidigt. Eller för den delen också avstånd när man kör på öarna och hur lång tid man måste köra för att komma till nästa färja.
Vilka är de huvudsakliga problemen med planeringen som det nya systemet ska lösa?
– När man gör något helt manuellt – oavsett vem som gör det – så är alla människor. När man arbetar med en fråga beror det mycket på hur alert man är just den dagen. Är man lite trött så blir det flera misstag den dagen och det märks sedan i trafiken. Använder man tekniken som hjälpmedel blir det lättare att upptäcka brister och fel och rätta till dem före det påverkar brukaren.
Kommer vi att få någon stor ändring i skärgårdsfärjornas turlistor?
– Nej. Trafiken är mer bunden av avtal. Vi går nu in för att frångå konceptet med ettåriga turlistor, för att istället ha längre turlistor från årsskiftet.
Som sträcker sig över flera år?
– Ja. Det är ett önskemål som har lyfts upp från skärgårdskommunerna och vi har hörsammat det. Nu går vi in och provar på det. Man har gjort det tidigare också och det har varit uppskattat, vad jag förstått. Man får en förutsägbarhet i trafiken, som till exempel ger bättre förutsättningar för att bedriva verksamhet.
Vilka faktorer ska ni prioritera i planeringen av turlistor?
– Det jag kan säga i den frågan är att det är ett samarbete med skärgårdskommunerna. De har trafikgrupper som ger input till oss och som vi sedan baserar underlaget på. Vi försöker få det så att så många som möjligt blir nöjda med trafiken. Att prioritera det ena eller andra beror mycket på inputen och vad som berör flest människor.
Hur blir det med bussarna?
– Det har uppstått situationer när det inte klaffar, till exempel när det är helg så kör bussarna fortfarande på vardgasturlista och linfärjan kör på en annan. Det kan uppstå situationer där trafiken inte matchar på grund av olika turer på olika helgdagar. Det är just med att få trafiken att matcha ihop som Rebus-verktyget kommer att hjälpa oss med. Det är också en del av att göra kollektivtrafiken mer användarvänlig på hela Åland, inte bara för skärgården. Det är en förutsättning för ett modernt trafiksystem att ha ett sådant här verktyg.
– Det är inte så enkelt så att man bara ”fixar det”. Man kan fixa ett gränssnitt som fungerar, men jag är av den åsikten att det är bättre att man gör grundjobbet först. Det här är ett bakomliggande system som konsumenten inte ser. För att få slutprodukten att fungera behöver det bakomliggande också fungera. Rebus är en del av det.
Har ni övervägt att använda gratis programvara med öppen källkod för att planera trafiken?
– Jag är medveten om sådan. Det hör ihop med Googles positioneringstjänster och så vidare. Det här är en del i helheten. Datan från Rebus kommer att matas till en hub som sedan kan fördela ut datan till avgångs-displayer, till appar, tidtabeller och till Googles positionering. För att få det att fungera behöver vi ha den här tjänsten. Det finns gratis och billigare system, även om jag tycker att den här tjänsten inte är speciellt dyr, med tanke på funktionaliteten. Vi behöver helt enkelt ha det här programmet för att få det att fungera.
När tror du att kollektivtrafiken kommer att finnas tillgänglig via Google?
– Det hoppas jag blir så smart som möjligt. Inom kort, det är inte så långt borta. Jag hoppas att vi kan ha det inom det här året. Inom kort.
– Det blir en stor förbättring i hur vi hanterar trafiken. Jag hoppas att det blir mindre frustration över trafik som inte klaffar.