Den juridiska dispyten mellan landskapsregeringen Veronica Thörnroos (C) och konsortiet Ansgar-Finferries kring det uppsagda kortrutts-avtalet fortsätter, och nu anklagar LR via advokatbyrån Widman & Co sina motparter för att agera oärligt och försöka berika sig själva genom sina skadeståndskrav.
Landskapsregeringens skriver i bemötandet att de inte bör bli skadeståndsskyldiga för brutet avtal, då de varken varit vårdslösa eller oaktsamma när de sagt upp avtalet i januari 2020.
Orsaken till uppsägningen var enligt LR att det var uppenbart att lagtinget inte skulle komma att bevilja budgetmedel för inköpet av färjan, något som Ansgar-konsortiet tidigare menat att inte ska ha någon betydelse.
Landskapsregeringen skriver att konsortiet måste ha känt till den ”livliga politiska debatten” om kortrutten som pågick då avtalet skrevs under:
”Den politiska oenigheten om projektet har varit av betydelse eftersom landskapsregeringens styrning och förvaltning är beroende av dess politiska sammansättning. Det har också varit känt att lagtingsval skulle äga rum kort efter att Avtalet ingicks”, skriver LR via sin advokatfirma Widman & Co.
Det ingångna avtalet mellan tidigare vänsterregeringen och konsortiet, som skrevs under av dåvarande infrastrukturminister Mika Nordberg (M) kritiseras också med hänvisning till att inte ha tagit i beaktande ett kommande maktskifte.
Alla hänvisningar från konsortietl till de uttalanden som gjorts av den tidigare landskapsregeringen avfärdas av nuvarande LR, som via advokaterna skriver att sådant ”saknar all relevans”.
Hemliga förhandlingar gick i stöp
Ur framställan framgår det att LR och representanter för konsortiet höll förhandlingar med hemligt innehåll i början av januari 2020, och att de där ”i största förtroende” diskuterade möjligheterna att LR skulle ersätta konsortiet för att avtalet upphör.
Förhandlingarna föll enligt LR samman då konsortiet framförde ”orealistiska” krav på ersättning.
Det blir riktigt snårigt i juridiken när Widman & Co resonerar om huruvida avtalet kan sägas upp för att pengar för färjan antingen ”ej beviljas” eller ”ej beviljats” av lagtinget och vad som är skillnaden.
Avtalet mellan LR och Ansgar-konsortiet var värt €40 miljoner under 15 år och således en av de största affärerna i Ålands historia. Det skyndades fram av dåvarande infrastrukturminister Mika Nordberg bara någon dag före lagtingsvalet.
”Utgående från detta skulle fullgörelse av Avtalet vid en ogrundad uppsägning kräva enorma och oproportionella uppoffringar från LR (såsom omfattande uppföranden av infrastruktur) i förhållande till det begränsade intresse Konsortiet skulle ha att fullgöra avtalet”, skriver LR och advokaterna.
De skadestånd för kostnader och ”utebliven vinst” som konsortiet kräver avfärdas av LR som ”outredda och ostyrkta”, men de accepterar fortfarande att betala en viss ersättning för de kostnader konsortiet hade tills avtalet sades upp.
Hårdkokta ord från advokat
Och orden från advokaten Daniel Widman blir ganska hårda längre fram:
”I nuläget framstår Konsortiets anspråk snarast som ett försök att utfå en omfattande ersättning (berika sig) utan att överhuvudtaget behöva vidta några alternativa åtgärder eller beakta en verksamhetsrisk.”
”Att inte ha för avsikt att vidta några som helt skadebegränsande åtgärder – t.ex. i form av annan verksamhet – under närmare 17 år är inte att begränsa sin skada. Att inte bedriva någon kompletterande eller ersättande verksamhet de kommande 17 åren är knappast Konsortiets och de bakomliggande bolagens ärliga avsikt.”
Att konsortiet redan bestämt sig för att göra ändringar på den färja som beställdes visar enligt LR att de också planerar att använda den för annan verksamhet och bringa in vinst på det sättet.
Widman & Co har betalat konsulterna Ernst & Young för att göra en utredning om vad deras motparts ekonomiska skada bör ha varit, som LR också skickar till tingsrätten.