Hela 93% av tillfrågade poliser i landet säger att trakasserier mot deras yrkeskår är ett problem.
I en enkät från polisstyrelsen svarade totalt 842 poliser och var tredje hade själv blivit utsatt för riktade trakasserier. Dessa består av svartmålning, hot och spridning av information om privatlivet riktade mot en enskild polis. Trakasserierna sker av enskilda individer, men också organiserat.
Vanligast är smädelser, svartmålning och hot, enligt polisöverinspektör Mikko Eränen:
– De näst vanligaste formerna var insamling och spridning av privata uppgifter, omfattande e-postdistributioner som stör verksamheten och upprepade, ogrundade klagomål och utredningsbegäran, säger han.
Var femte polis som svarade hade upplevt riktade trakasserier mot sin familj eller sina närstående under de senaste tre åren.
Som svar på trakasserierna har de enskilda poliserna ökat säkerheten för sig och sina närstående, samt ofta förändrat sina beteenden på sociala medier.
Endast några få av fallen med trakasserier mot poliser går vidare till förundersökning. Som mest för att de inte upplevts som betydande, men också ibland på grund av rädsla hos polisen.
- Det händer ofta att offret håller tyst om saken vilket förmedlar en bild om att riktade trakasserier är tillåtna. Detta är problematiskt och leder framför allt till att det straffrättsliga ansvaret verkställs helt slumpmässigt. Detta betyder att det finns knappt någon rättspraxis och att det framför allt inte uppstår en rättspraxis. För att kontrollera fenomenet bör även de återstående tillämpliga målsägarbrotten omfattas av ett officiellt åtal, säger Eränen.
Polisstyrelsen har redan ordnat så att landets poliser inte behöver bära namnbricka på uniformen. Strafflagen har också ändrats, så att hot som beror på en människas yrkesutövning faller under allmänt åtal.
Foto: Polisen