Enligt en förfalskad rapport från bidragsfinansierade Ålands Statistik- och Utredningsbyrå (ÅSUB) ska hälften av de tillfrågade åländska kvinnorna ha utsatts för våld i nära relationer. Men vid en närmare undersökning visar det sig att byrån gått ifrån gängse normer och hittat på sin egen definition av vad som är våld för att kunna få snurr på siffrorna. Och åländska medier var inte sena med att okritiskt publicera byråns ”upptäckter”, som också bifogas till regeringen Thörnroos (C) budgetförslag för 2022.
DOKUMENT
”Hälften av de unga kvinnorna och drygt var fjärde ung man uppger sig ha varit utsatta för våld i nära relationer i något skede av sitt liv”
Så skriver ÅSUB i sin kommuniké, där de presenterar sammanfattningen av sin rapport. Siffror som upprör om de vore sanna.
I verkligheten har byråns statistiker tagit sig friheten att räkna allt de kan tänka sig som våld, inklusive när någon inte ger tillräckligt med pengar till en familjemedlem:
”Våldsformerna som beaktas i undersökningen är fysiskt våld och/eller hot om våld, psykiskt våld, sexuellt våld samt försummelse och/eller materiellt våld”, skriver byrån och fortsätter:
”Psykiskt våld, som består av både verbalt och kontrollerande våld, är den vanligaste våldsformen. Verbalt våld kan handla om kränkande, hånande och nedvärderande ord…”
Trots nyspråket lyckades ÅSUB endast få 47% av de unga kvinnorna och 21% av de unga männen som tillfrågades att ”svara” att de varit utsatta för våld i nära relationer. En falsk siffra som rapporterats vidare av Ålands Radio och tidningen Åland.
Vad gäller den verkliga siffran är det 25% av kvinnorna och 17% av männen som svarat att de varit utsatta för fysiskt våld, samt 13% av kvinnorna som svarat att de varit utsatta för sexuellt våld.
Gällande de senaste 12 månaderna svarade 5% av kvinnorna och 5% av männen att de varit utsatta för fysiskt våld i nära relationer under de senaste 12 månaderna. Men på grund av den lilla gruppen svarande är siffrorna i allmänhet inte mycket att gå efter:
”På grund av relativt få observationer (åtta unga kvinnor och sex unga män), kan inte könsskillnaderna testas på ett statistiskt pålitligt sätt.”
Rapporten från ÅSUB innehåller andra jämförelser mellan unga kvinnor och mäns livssituation och öden, bland annat om spelmissbruk, drogvanor, utbildningsval och diskriminering. Allt baserat på urvalsgruppens svar och statistikernas egna tolkningar av vad svaren kan tänkas innebära.