LÄNKAR
Infrastrukturminister Christian Wikström (Obs) beslutade idag att inleda ett projekt för att förenkla bokningsreglerna för landskapsregeringens skärgårdsfärjor. Den tidigare regeringen Sjögren instiftade senast i oktober 2019 hela 9 sidor med totalt 60 bokningsregler, som försvårar för de som vill nyttja den skattefinansierade skärgårdstrafiken.
Enligt minister Wikström är bokningsreglerna av idag ”svåröverskådliga och svåra att tolka och att förstå”. Han och landskapsregeringen vill att de som berörs av skärgårdstrafiken ska delta aktivt i att revidera reglerna och har därför bjudit in representanter för skärgårdskommunerna, men också representanter för de korrupta organisationerna Ålands Näringsliv och Visit Åland.
Wikström detaljerar i sitt beslut tre principer för hur han vill att bokningsreglerna ska ändras. I första hand ska skärgårdstrafiken betjäna de som bor i och har verksamhet i skärgården, men den ska också gå att använda av övriga ålänningar och turister.
Den andra principen är att det bokningsbara utrymmet på färjorna ska användas så effektivt som möjligt. Tidigare har många klagomål inkommit över att färjor kör halvtomma, trots att Ålandstrafiken gett besked till kunder som vill boka att turerna varit fulla.
Den tredje principen är att göra bokningsreglerna transparenta, tydliga och lätta för kunderna att förstå, samt att reglernas syften ska motiveras.
Projektet kommer att genomföras i en extremt långsam takt och det kommer att dröja ända till 2022 före det ger något resultat. Wikström skriver i sitt beslut att kostnaderna kommer att vara så små att projektet inte behöver någon egen budget.
Varför kommer det att dröja så länge?
– Vi tar nya bokningsregler vid varje årsskifte och det är ett system som jag ogärna vill förändra, då människor är vana vid det, säger Wikström.
Det är två år som det kommer att ta, enligt beslutet, varför det?
– Alternativet är att man implementerar bokningsreglerna mitt i ett år. Vi räknar nog med att vara klara med det här tidigare, men i och med att man använder systemet med att nya bokningsregler träder i kraft vid årsskiftet så vill jag inte förändra det. Vi kommer inte att hinna få det klart och implementerat i systemet till det här årsskiftet, så därför blir det en så här lång fördröjning.
Spelar det någon roll vilken tid på året man ändrar reglerna? Det är ju också mycket trafik vid årsskiftet.
– Det stämmer att det är det, men jag skulle säga att när det är mest trafik på Åland är under högsäsongen. Årsskiftet är mitt i lågsäsongen. Ska man genomföra förändringar – speciellt större förändringar – så behöver man göra det vid en tid då det inte är så mycket trafik.
– Själva förankringsprocessen är en viktig del av det här och för att man ska få den ordentligt genomförd tar det lite tid. Jag skulle inte säga att det tar två år, men ifall man följer det etablerade systemet att införa bokningsregler i mitten på lågsäsong så är det nog den här tidshorisonten man behöver titta på.
Kan ni inte använda samma eller liknande bokningsregler som de privata rederier som bedriver liknande trafik använder?
– Anledningen till att bokningsreglerna blivit så omfattande som de är idag är att vi har speciella regler för att gynna skärgårdsborna. Den aspekten gör att bokningsreglerna blir mer komplicerade än ifall man jämför med till exempel Estlands färjor. Målsättningen är att det ska bli enklare, att man ska få ner antalet regler och att de ska bli lätta att förstå. Om du som privatperson vill gå in och läsa vilka bokningsregler som gäller dig ska det inte behöva blandas med reglerna för godstransport eller reglerna för skärgårdsbor. Du som individ ska få de regler du behöver se och inte behöva se regler som inte berör dig.
Borde det inte vara mer prioritet att fixa bokningssystem och turlistorna innan ni börjar med reglerna?
– Det stämmer att det också är en viktig aspekt i hur skärgårdstrafiken ser ut. Vi kommer också att titta på bokningssystem parallellt med den här processen. Reglerna är inte beroende av hur turlistorna ser ut, därför vill jag särkoppla dem. Sätter vi ihop dem får vi något som är lite väl stort, därför behöver man dela upp de här olika segmenten så att projektet inte blir för stort. Tanken är att vi ska se över bokningssystem också under de här åren.
Har ni någon tidsplan för det?
– Det är ett lite mer omfattande projekt, men så snart som vi har möjlighet kommer vi att presentera det också.
Varför har ni bjudit in Visit Åland och Ålands Näringsliv till gruppen istället för företagare som verkar i skärgården?
– Det var en avvägningsfråga som vi gjorde: Vilka aktörer ska man bjuda in till det här samarbetet? Ifall man bjuder in en företagare från skärgården, vem ska det vara? Och kan den representera alla företagare i skärgårdens intressen? Av samma orsak har vi inte heller bjudit in privatpersoner från skärgården. Det är organisationer som vi hoppas ska kunna representera skärgårdsbornas intressen. Samtidigt finns det många egenföretagare, som jag tror att kommer att representeras via kommunernas representanter till viss del.
Hade ni funderingar på att bjuda in Företagsam Skärgård?
– Företagsam Skärgård är en viktig organisation för skärgården och med all sannolikhet kommer de också att vara involverade i projektet. Det här är en referensgrupp och det betyder inte att det blir uteslutande de människorna som hörs. Gruppen har möjlighet att bjuda in andra till möten.
Hur ofta åker du själv med skärgårdsfärjorna?
– Det varierar lite. Jag åker mer på högsäsong och mindre på lågsäsong. Min släkt har en stuga på Houtskär, så på sommartid åker jag mera. Jag åker inte regelbundet till skärgården idag. I april ska jag börja bosätta mig och pendla lite från skärgården i några veckors tid, börjandes med Brändö och sedan Sottunga, Kökar och Kumlinge. Just för att få en liten känsla av det. Jag har nog åkt ganska mycket på skärgårdsfärjorna annars, framför allt till Houtskär.
Foto: Landskapsregeringen, Stegga