PEDOFILI Den amerikanska nätjätten Netflix säljer och sänder barnpornografi till åländska hushåll i form av en film de kallar ”Snyggingar”. Barn så unga som 11 år har tvingats av filmskaparna att dansa på extremt sexualiserade sätt samtidigt som kameramännen fokuserar på deras skrev och könsdelar. Netflix och filmskaparna har mött enorm internationell kritik för den sexuella exploateringen av små barn och bryter med all sannolikhet mot de flesta lagar om barnpornografi som gäller i Finland. På Åland förhåller sig internetleverantörer avslappnat till försäljningen av filmen, medan socialminister Annette Holmberg-Jansson inte vill svara på frågor. Polisen på Åland hänvisar till att ansvaret för att motverka spridning av barnpornografi ligger på deras finska kollegors bord.
Redan 2006 klubbade Finlands riksdag lagen om åtgärder som hindrar spridning av barnpornografi – en lag som tydligt stipulerar hur barn ska skyddas mot exploatering genom att barnpornografi blockeras på internet. Lagen gäller även filmer och videor som visar barn på ett sedlighetssårande sätt. Lagen ger alla teleföretag rätten att på egen hand blockera barnpornografi för sina kunder – eller blockera sådant material i samarbete med polisen.
I andra länder har åtgärder redan vidtagits för att blockera filmen ”Snyggingar”, både i Turkiet och Brasilien har socialministerierna begärt att filmen ska blockeras, med hänvisning till att det inte rör sig om underhållning eller yttrandefrihet utan material som skadar barn och unga. Också i Texas har en domstol nyligen fastslagit att Netflix gjort sig skyldigt till spridande av barnpornografi genom att på film exponera könsdelarna hos ett barn.
Ålands Nyheter har ställt frågor till internetleverantören Ålcoms vd Tom Bengtsson:
Har ni på Ålcom diskuterat eller tagit fram någon åtgärdsplan för att blockera denna film för era kunder?
– Vi kommenterar normalt inte andra interna åtgärdsplaner än de som krävs för att säkerställa drift av våra tjänster.
Enligt lagen om åtgärder som hindrar spridning av barnpornografi har teleföretag rätt att blockera webbplatser med barnpornografi för sina kunder, gör Ålcom det?
– I nuläget har vi inte blockerat några webbplatser utgående från lagen om åtgärder som hindrar spridning av barnpornografi
Får ni någon lista av polisen med förteckning över webbplatser med barnpornografi?
– Vi hänvisar till Polisen rörande denna fråga
Bengtsson säger att Ålcom värnar om ett säkert och tryggt internet för sina kunder och att bolaget följer myndigheternas rekommendationer och samarbetar med myndigheterna vid behov.
Netflix är en stor ”selling point” för höghastighetsinternet, behöver Ålcom väga detta mot ansvaret att motarbeta barnpornografi?
– Vi tillhandahåller internet-tjänsten och följer myndigheternas rekommendationer rörande krav på internetleverantörer.
Ålands Nyheter har också ställt frågor till internetleverantören IP-Connect, som vägrar svara.
Hos polisen är det överkommissarie Benjamin Fellman som svarar på frågorna. Enligt honom är det i första hand Centralkriminalpolisen (CKP) som ska utreda barnpornografi-ärenden av internationell karaktär.
Enligt ”Lagen om åtgärder som hindrar spridning av barnpornografi” kan polisen utarbeta en lista över webbplatser med barnpornografi som kan ges till teleföretagen, har någon sådan lista getts till de åländska internetleverantörerna?
– Initialt kan man konstatera att man då man inom rikslagstiftningen talar om ”polisen” avser finska polisen som nationell organisation. Om en lista av det slag du nämner har distribuerats till operatörerna skulle den sannolikt vara uppgjord av någon nationell enhet såsom Centralkriminalpolisen eller eventuellt Polisstyrelsen.
Har polisen eller rättsväsendet någon snabb metod att stoppa spridningen av misstänkt eller konstaterad barnpornografi som sänds via internet medan brottet utreds?
– Det finns metoder för att förhindra exempelvis spridning av material. Dessa metoder är av naturliga skäl hemliga vilket förhindrar oss att i någon närmare detalj kommentera dem. På ett generellt plan kan man säga att allt material som görs tillgängligt publikt via internet riskerar att spridas snabbt och mer eller mindre utan kontroll. Ett material som delas på nätet kan kopieras och sedan delas vidare. Att stoppa den som initialt delat materialet stoppar inte nödvändigtvis den fortsatta spridningen. Den potentiella hastigheten i spridningen är hög och den geografiska spridningen kan vara stor. Det har i media under de senaste åren rapporterats om omfattande internationella polisoperationer som varit riktade mot bl.a. denna typ av verksamhet. Även på nationell nivå läggs avsevärda resurser på att arbeta förebyggande på nätet samt för att utveckla metoder för att utreda misstänkta brott som har internet som plattform.
Har polisen på Åland eller i Finland fått in någon anmälan mot filmen ”Snyggingar”?
– Ålands polismyndighet har inte fått in någon anmälan gällande den aktuella filmen. Vilka anmälningar som har eller inte har registrerats vid polisdistrikt i riket har Ålands polismyndighet ingen möjlighet att kommentera.
En av internetleverantörerna Ålands Nyheter talat med berättar att de hittills aldrig blockerat någon sida i enlighet med lagen 1.12.2006/1068. Har polisen informerat eller diskuterat lagen med berörda teleföretag sedan den trädde i kraft?
– Som det konstaterats i svaren ovan avses i rikslagstiftningen den nationella finska polisorganisationen. Den typen av information eller samtal har, i den mån de har utförts, sannolikt i så fall utförts av någon av de nationella enheterna. Om det i förbindelse med någon enskild (åländsk) förundersökning vidtagits några åtgärder som skulle falla in under de tekniska- och taktiska metoderna som nämns ovan är detta något vi är förhindrade att kommentera. Ålands polismyndighet har inte på ett generellt plan gått några diskussioner med någon lokal internetleverantör.
Fellman säger att varken han eller de andra poliserna som deltagit i att svara på frågorna har bekantat sig med filmen ”Snyggingar”.
– En summarisk sökning på nätet gör gällande att den nu aktuella diskussionen om att innehållet skulle utgöra barnpornografi har startat i USA. Den straffrättsliga grundpresumtionen är att man måste bryta mot en lag för att begå ett brott. Lagstiftning varierar mellan nationer, något som är kriminaliserat i Portugal behöver inte vara det i exempelvis Sverige.
– Något förenklat kan man således säga att en gärning för att utgöra ett brott i en finsk kontext skall bryta mot finsk lag (i dessa fall huvudsakligen strafflagen 17 kap. 18 och 19 §§).
– Målsättningen med en brottsutredning är att utreda den materiella sanningen. Om någon anmäler ett material var man anser att ett specifikt lagrum har kränkts strävar man i utredningen till att klarlägga om så, objektivt sett, förefaller vara fallet. En sådan bedömning skall i dessa fall i tillägg till att värdera om materialet omfattas av det aktuella lagrummet även i förhållande till spridningen ta i beaktande om det ska anses befogat att återge innehållet på grund av att filmen är av sådan natur att den tjänar spridning av information eller på grund av att den uppenbart har ett konstnärligt värde (samma lag 17 § 2 mom.). Slutligen ankommer det på domstolarna att bedöma om något utgör ett brott eller ej.
Socialminister vill inte svara på frågor
Eftersom det i andra länder är socialministerier som driver på frågan om att blockera filmen har Ålands Nyheter sökt social- och hälsovårdsminister Annette Holmberg-Jansson (M) per e-post och per telefon. Hon har dock inte varit intresserad av att svara på frågor, utan istället hänvisat till att hon är väldigt upptagen. En schemalagd telefonintervju ställs också in av ministern. Till sist kommer ett svar per epost, där Holmberg-Jansson inte svarar på ifall landskapsregeringen avser vidta några åtgärder mot filmen eller ifall den nya TV-lagen som är på kommande kommer att kunna stoppa utländska företag från att sända barnpornografi till åländska hushåll. Däremot svarar minister Holmberg-Jansson på frågan om hur LR arbetar för att motverka sexualisering av barn på internet och i sociala medier:
– Landskapsregeringen har en femårig satsning (2018-2022) som heter ”Bygg respekt, motarbeta sexuellt våld i ord och handling”.
– Landskapsregeringen beviljar PAF-medel för Rädda Barnens verksamhet som bland annat omfattar Barnens internet sedan 2009 och #prataomporr i samarbete med fältarna. Ett samarbete och arbete de igår kväll vann Bärkraftspriset för. Rädda barnen ordnar också skolbesök och föreläsningar gällande internetanvändandet och erbjuder även enskilt stöd i frågor som berör internet och medieanvändning samt trakasserier online.
– Vi gav även ut och uppdaterade broschyrer 2019 då barn har blivit eller misstänks ha blivit utsatta för brott. Samt uppdaterad lagstiftning gällande kontroll av brottslig bakgrund både för yrkesverksamma och frivilliga som deltar i verksamhet bland barn.
– Vi har begärt en extra analys och utredning för att få mera kunskap och fakta utifrån Hälsa i skolan-undersökningen vad gäller åländska ungdomars rapporterade upplevelser av sexuella trakasserier plus kommande seminarium och därefter eventuella åtgärder.
Netflix har försvarat försäljningen av filmen med hänvisning till att den är fransk och har vunnit pris på Sundance – en filmfestival som grundades av en 72-årig fransman som dömts till fängelse för att ha våldfört sig sexuellt på små barn.