Sedan landskapsregeringen ifjol började med sina krisstöd för Covid-19 har över €6,3 miljoner av skattebetalarnas pengar betalats ut till bidragsivriga företagare.
För att beviljas bidrag har det krävts att ett företag kan visa på att de haft en lönsam verksamhet före pandemin, men att de sedan på grund av viruset och dess effekter fått akuta problem med sin likviditet och tvingats teckna banklån för att klara sina räkningar. De som beviljades stöd före 15 maj ifjol hade till sista december på sig att rapportera till landskapsregeringen att de använt bidragen.
När Ålands Nyheter i mars begär ut de rapporter som företagen lämnat till LR visar det sig att det inte sker någon kontroll av hur företagen använt sina corona-stöd, och att de enskilda företagens rapporter hemligstämplats. Något som kan båda illa med hänsyn till det utbredda bidragsfuskandet inom åländskt näringsliv.
På frågan om hur landskapsregeringen granskar vad företagen använt sina lånade pengar till svarar näringsavdelningens byråchef Susanne Strand att landskapsregeringen endast kontrollerar att likviditetskrediten beviljats och att den lyfts.
Stämmer det alltså att det räcker för en mottagare att visa att man lyft likviditetskrediten? Sker ingen annan kontroll?
– För att förtydliga så görs det givetvis en kontroll i samband med att ett företag ansöker om ett likviditetsstöd; att företaget uppfyller de villkor som stödordningen för likviditetsstöd förutsätter. Dessa är att företaget har rätt att idka näring på Åland, att företaget kan uppvisa ett intyg från ett kreditinstitut eller bank om beviljad likviditetskredit, att företaget har likviditetsproblem som är en följd av de åtgärder som vidtagits i Finland och Åland med anledning av COVID 19-pandemin, vilket påvisas genom en nuläges analys, en handlingsplan för 2020 och nu 2021, en resultatprognos eller faktiskt utfall som påsar likviditetsproblem samt bokslut.
Systemet är utformat på det viset att ett företag beviljas 20% av lånade pengar i bidrag – eller upp till 40% om företaget verkar inom logiverksamhet. Har företaget inga tillgångar att pantsätta för att få banklånet går landskapsregeringen in och tvingar skattebetalarna att gå i borgen för lånet.
Hur många företag har inte lyft krediten och har ni då gjort återkrav?
– Fram till dags datum har landskapsregeringen inte tagit beslut om återkrav som skulle vara föranlett av att företaget inte följt villkoren.
Ålands Nyheter har tidigare rapporterat om incidenter där åländska företagare gått ut i media för att skryta om hur bra deras affärer går, samtidigt som de lyfter krisbidraget för Covid-19. Vi har också avslöjat i andra reportage hur enskilda bankirer missbrukar stödsystemen för att kanalisera bidragspengar till sina företag genom att låna ut pengar till sig själva – samtidigt som deras banker gör miljonvinster på ryggen av krisen.