Ett lån från EU som skulle användas till innovativa investeringar användes istället av Ålands Utvecklings AB för att borga för bolagets andra kostnader, trots att kontraktet tydligt sade att något sådant inte var tillåtet. Även fast att affären debatterades livligt i lagtinget efter att den avslöjades 2018 har Ålandsbanken vägrat släppa ifrån sig borgen – något som gör att ÅUAB kommer att tvingas betala tillbaka miljonbelopp.
Beslutet att bevilja lånet på €3 000 000 från Europeiska regionala utvecklingsfonden togs i november 2015 under dåvarande lantråd Camilla Gunells (S) ledning. Lånet var tänkt som offentligt riskkapital i enlighet med Ålands strukturfondsprogram och ÅUAB var den enda sökande.
Knappt €280 000 av lånet reserverades av landskapsregeringen som en resultatreserv som skulle betalas tillbaka år 2019 ifall ÅUAB inte lyckats uppnå tillräckliga resultat under den tiden.
Så gott som genast som ÅUAB hade fått pengarna tog de €1 000 000 av lånet och pantsatte hos Ålandsbanken för att upprätta en checkkredit för samma belopp. På det sättet kunde sedan låna från checkkrediten för bolagets övriga verksamhet.
Det tog ända till 2018 före revisorerna upptäckte manövern. Under den tiden hade ÅUAB lyckats plocka ut över €160 000 i ogiltiga arvoden genom att redovisa de pantsatta pengarna som investerade och på så sätt lyfta alldeles för stora arvoden. Detta arvode gick inte till de anställda, utan till ÅUAB som bolag.
När lånet beviljades av Gunell bestod ÅUABs styrelse av politikerna Helena Flöjt-Josefsson (S), Annette Holmberg-Jansson (M), Jörgen Pettersson (C), Jan Salmén (C), och sedermera avlidne Danne Sundman (M).
Under 2017 blev Danne Sundman ordförande för ÅUAB och enbart han och Flöjt-Josefsson blev kvar från den gamla styrelsen. In kom istället Freddie Forsman (S), Bengt Hagström (L), Cecilia Jansson (M) samt Alexandra Walk-Liljeroos.
Nästan tom kassa före EU-lånet kom
En genomgång som Ålands Nyheter har gjort av ÅUABs bokslut visar att bolagets kassa i princip varit länsad före ERUF-pengarna kom in 2015. På bokföringsposten ”Kassa och bank” hade ÅUAB €19 000 kvar år 2014. När lånet kom in svällde posten till €3 039 000.
DOKUMENT
I skuldebrevet när lånet beviljades skrevs det att pengarna inte får användas för något annat än investeringar enligt EU-programmet. Pengar som inte redan investerades inom programmet kunde investeras enligt god förvaltningssed under tiden. ÅUAB hade tecknat under att de skulle sätta ERUF-pengarna på ett särskilt konto och separera dem helt och hållet från sin övriga verksamhet.
Alla kostnader som kunde härledas till ERUF-programmet fick ÅUAB dra av från lånet, men frestelsen med de liggande pengarna blev dock för stor och styrelsen bestämde sig för att pantsätta €1 000 000 av ERUF-lånet för att låna pengar av Ålandsbanken för ÅUABs övriga verksamhet.
Bankirer har tjänat stora summor på pengar de inte har rätt till
Det tog ett par år före revisorerna upptäckte pantsättningen och saken blev offentliggjord. Under tiden hade ÅUAB tagit ut arvoden om upp till €40 000 om året för att ”förvalta” pengarna som i huvudsak bara låg. Samtidigt har Ålandsbanken tagit ut nästan €80 000 i ränta för lånen till ÅUAB. När affären avslöjades krävde landskapsregeringen att ÅUAB skulle frigöra de pantsatta pengarna, men Ålandsbanken har vägrat släppa pengarna och istället krävt att landskapsregeringen ska ge bankirerna en garanti på en miljon euro.
Checkkrediten på €1 000 000 har använts flitigt av ÅUAB som låtit sina skulder rusa i taket. Före EU-pengarna kom in hade ÅUAB drygt €200 000 i skulder till banken. Redan 2018 hade hela checkkrediten använts upp och skulden till Ålandsbanken svällt upp till över €1 000 000, plus €200 000 i skulder till andra fordringsägare. ÅUAB har också pantsatt en företagsinteckning för €300 000 hos Ålandsbanken för sitt EU-projekt Smart Marina.
Härvan behandlades i lagtinget
I september 2019 diskuterades härvan i lagtinget efter att landskapsrevisorerna anmärkt på saken. Hela styrelsen i ÅUAB förutom Cecilia Jansson hade före detta fått sparken och hon satt kvar som ensam styrelsemedlem. I sin rapport skrev revisorerna att landskapsregeringen borde stärka sin ägarstyrning av ÅUAB. Centerns partiledare Veronica Thörnroos kritiserade LR för att man sparkat styrelsen och krävde svar på varför man reducerat styrelsen till den graden.
– Vi har ytterligare fått information idag om att VD:n har blivit uppmanad att inte diskutera detta med några politiker eller utomstående utan att hänvisa till näringsavdelningen. Om vi har talat om ministerstyre tidigare, så ska inte det här ändå vara det som går högst upp under de här fyra åren. Är det så att ett fristående aktiebolags VD inte har rätt att informera Ålands lagting och politikerna här vilken situation som råder, så är det lite intressant och det kräver också ett svar, sade Thörnroos då.
Något som retade upp Camilla Gunell till den graden att hon kallade Thörnroos för ”Ålands egen Donald Trump”. Sedan passade Gunell på att ljuga om att Thörnroos skulle ha anklagat Wille Valve (M) för att vara ansvarig för alla människor som får cancer.
– Men det finns en miss som har gjorts – den gjordes redan år 2015 – och det var en pantsättning av ERUF-pengarna. Det gjordes i god tro därför att man tyckte att skuldebrevet inte var tillräckligt tydligt på den punkten. Det här uppdagades inte av revisorn förrän ett par år efteråt. Det kom till landskapsregeringens kännedom först i juni 2018. Efter det så har vi hanterat situationen på bästa sätt, sade Gunell.
Regeringen satte munkavle på ÅUAB
Under dagarna som checkkrediten behandlades av lagtinget skickade bolagets vd Marika Fagerlund ett mail till samtliga lagtingsledamöter där hon framhöll att ÅUAB inte undanhållit någon information från landskapsregeringen. Fagerlund skrev också i mailet att landskapsregeringen – som då leddes av Katrin Sjögren (L) tillsammans med Camilla Gunell – hade stoppat ÅUAB från att ta sig an projektet Smart Marina.
Fagerlund skrev att Näringsavdelningen, som då lydde under Camilla Gunell, gett besked till ÅUAB att inte diskutera sin verksamhet med utomstående eller ens med lagtingsledamöterna. Något som förnekades av Gunell dagen därpå.
Bolagets revisor har nu i två års tid varnat för att Ålands Utvecklings AB kan komma att gå omkull ifall de inte reder upp affären med den pantsatta checkkrediten. Ur boksluten framgår det att ÅUAB mer än fördubblat sina lönekostnader efter att EU-lånet kom in. Från att ha legat på under €100 000 om året 2013, till att idag ligga på över €300 000 om året allt efter att mer personal anställts.
Ålands Nyheter har ställt frågor till vd Marika Fagerlund:
Varför ligger €1 000 000 kvar som handfången pant fortfarande 2019?
– Bokföringsregler och ägarens beslut.
Varför använde ni lånet från ERUF för att borga en check-kredit när lånet inte var till för något sådant?
– Det var ett olyckligt beslut, då banken slutat att ta onoterade aktier som säkerheter. Då beslutet fattades var det ingen som visste om att det var felaktigt att pantsätta kapitalet. Enligt instruktionerna lyder det ”förvalta de oinvesterade pengarna på bästa ekonomiska sätt” detta såg styrelsen som det bästa sättet, för att stötta ERUF-risk investeringarna.
Vem tog beslutet om att använda lånet för att borga check-krediten?
– Styrelsen.
Varför behövde ni en checkkredit över huvud taget?
– Eftersom bolaget inte fått tillskott av kapital på 15 år och denna verksamhet kostar att driva, men genererar skatteintäkter och samhällsnytta. Ålands Utvecklings Ab bör ses som ett verktyg för att generera samhällsintäkter.
Har personalen betalat tillbaka de €72 000 som betalades ut i för stort förvaltningsarvode?
– Förvaltningsarvodet har inte betalts ut till personalen, det har gått mellan EU-risk projektkontot och Ålands Utvecklings Ab:s konto. Samtliga felaktiga förvaltningsarvoden är korrigerade. Personalen har inget incitament, pengarna är till 100% bolagets.
Har ÅUAB blivit tvunget att betala tillbaka resultatreserven på €278 000 från lånet ur ERUF?
– Nej, eftersom villkoret om minst 6 investeringar i olika målbolag under de första 2,5 åren uppfylldes.
Vad har Ålandsbanken tjänat på check-krediten på en miljon?
– Den frågan ber jag er ställa till Ålandsbanken.
Ni betalar över €300 000 i löner per år – vad uträttas för de pengarna?
– 4-5 anställda och projekt Smart Marina betalar ca 250 000 euro av lönekostnaderna. Lönerna är fastställda av EU-programmet och följer alla riktlinjer.
Hur redovisas personalens arbetade timmar?
– Precis som på alla andra ställen med vanliga månadslöner, det förekommer inga övertidstimmar, helg eller kvällstillägg. Det är ingen som lyft något konslutarvode eller dylikt allt är ordinarie månadslöner.
Ni betalar tiotusentals euro i ränta – varför det?
– För checkkrediten.
Ni investerar ERUF-pengar bland annat i bageri, brännvinskokeri och lammuppfödning – hur kan detta räknas som forskning och innovation?
– Enligt regelverket skall vi investera i nya affärsidéer inom regionen Åland. Det behöver inte vara just forskning eller innovation, det räcker om det är någon ny produkt, tjänst eller nytt sätt att marknadsföra produkterna på. Startupbolag som sysslar med forskning finns knappt på Åland.
I villkoren för ERUF-lånet står det att pengar från lånet får användas för förvaltningsarvoden och avskrivningar. Varför behövs då en checkkredit, dvs vilka andra kostnader upp till €1 000 000 skulle ÅUAB ha haft för ERUF-lånen?
– Ålands Utvecklings Ab har många investeringar som inte är gjorda med ERUF-riskkapital medlen. Investeringar bör inte ses som kostnader innan avskrivningar gjorts.
I skuldebrevet står det att ÅUAB ska öppna ett skilt konto för ERUF-lånet, som ska hållas helt separat från ÅUABs verksamhet. Användes checkkrediten för ÅUABs övriga verksamhet?
– ERUF-riskkapitalet ligger på två helt separata konton från Ålands Utvecklings Ab:s verksamhet. Förvaltningsarvoden överförs ej till ÅUAB:s ordinarie konto före inlämnad rapportering godkänts av näringsavdelningen. Checkkrediten är kopplad till ÅUAB:s ordinarie konto.
Ålands Nyheter granskning visar att det inte är enbart €72 000 som ÅUAB hade att betala tillbaka, utan att alla de återstående pengarna från ERUF-lånet som inte investerats eller bundits genom investeringsbeslut före hösten 2019 skulle återbetalas till landskapsregeringen. Hittills är det enbart drygt €1 000 000 utav lånet på €3 000 000 som investerats.