Trots ordentligt ökade skatteintäkter och bidragsintäkter under 2020 lyckades de åländska kommunerna spendera pengarna i sådan skala att de tvingades öka på sina redan höga banklån. Kommunpolitikerna ser det som en god affär att låna då räntorna är låga och bankerna klagar inte, då den obefintliga täckningsgraden för lån till kommuner innebär att de får privilegiet att skapa pengar från tomma intet.
Kvar med notan på €50 miljoner lämnas unga ålänningar och kommande generationer, som får betala priset för att upprätthålla ett ineffektivt välfärdssystem.
Ålands Statistik- och Utredningsbyrå (ÅSUB) har idag publicerat sin sammanställning över kommunernas räkenskaper för 2020.
Den största ökningen i kommunernas intäkter kommer från beskattningen av undersåtarna, som drog in €112 miljoner, vilket är €6 miljoner mer än 2011.
Kommunerna kunde också tillgodoräkna sig €5 miljoner i ökade bidrag – så kallade landskapsandelar – för driften. En av valfrågorna för Veronica Thörnroos (C) regering var just att öka landskapsandelarna till kommunerna för att de ska kunna betala för de verksamheter de enligt lag är skyldiga att ägna sig åt.
Utöver detta ökade inkomsterna från kommunernas verksamhet med €2 miljoner till €38 miljoner och verksamhetskostnaderna minskade faktiskt också med nästan €2 miljoner.
Bankerna tar över
Trots den extra kassan gick kommunerna till bankirerna för att öka sin lånestock med närmare €5 miljoner, så att de totala lånen igen närmar sig €50 miljoner, efter att ha hållits under den nivån sedan 2017. De lånade pengarna har kommunerna satt i sina egna kassor istället för att använda dem till tjänster för sina invånare.
En djupdykning i siffrorna visar att åländska kommunpolitikerna verkligen ansträngt sig för att öka på skulderna till bankirerna. De extra inkomsterna har använts till att betala bort €3 miljoner på lån från offentliga samfund, samtidigt som man med andra handen ökat lånen som tagits in från bankirerna med drygt €8 miljoner. Den enda kommunen som vägrat skuldsätta sina invånare är Jomala.
De övriga extra inkomsterna spenderade kommunerna på investeringar för sammanlagt €20,7 miljoner.
Politiker i Föglö hamstrar befolkningens pengar
Kökars kommun har lagt den största skuldbördan på sina invånare, totalt €8700 per man, kvinna och barn. En problematisk situation för en kommun med en befolkning som håller på att försvinna. Kökar är också en av de kommuner som har högst verksamhetskostnader per invånare i och med att den genomsnittlige kökarsbon kostar kommunen dryga €6000 per år.
Den kommun som har högst verksamhetskostnader är Föglö, som spenderar drygt €6600 per invånare. Ändå har kommunen hamstrat på sig en kassa motsvarande €6500 per man kvinna och barn. Politikerkåren i Föglö har resolut vägrat sänka skatterna så att pengarna kan återbördas till sina rättmätiga ägare: föglöborna. De flesta andra åländska kommunerna håller sin ekonomi i balans och har kassor på mellan några hundra euro till €2000 per invånare. Ett annat undantag är Kumlinge, där politikerna hamstrat på sig befolkningens pengar så att kommunen har en kassa på €3300 per invånare.
De kommuninvånare som betalar mest i skatt till sina respektive kommuner är de i i Mariehamn, Lumparland och Kumlinge. Där tar kommunerna in över €4000 om året per invånare, medräknat barn.
De största kommunerna får minst bidrag
Mariehamn och Jomala är de minst bidragsberoende kommunerna och får €800 respektive €900 per invånare per år i landskapsandelar, medan Geta och Vårdö är de mest bidragsberoende kommunerna med landskapsandelar motsvarande ca €3500 per invånare och år.
Jämfört med 2019 lyckades kommunerna minska sina köp av externa ”övriga” tjänster med €1,75 miljoner under 2020 och minska sina varuinköp med €750 000. Köpet av ”kundtjänster” från privata aktörer minskade med €500 000, medan köpen av kundtjänster från offentliga aktörer ökade med drygt €1 miljon.
Pensionskostnaderna minskade också med drygt €200 000 under fjolåret, men samtidigt ökade lönekostnaderna med €535 000.
De ”övriga intäkterna” för kommunerna ökade med €1,6 miljoner och ”övriga” bidrag ökade med €600 000.
Utav de €38 miljoner kommunerna använde på externa tjänster gick €15,6 miljoner till vad ÅSUB endast kallar ”övriga tjänster”, €3,4 miljoner till kontorstjänster, €2,6 miljoner till IT-konsulter, €2,8 miljoner till tvättfirmor och €4 miljoner till byggfirmor och underhåll av byggnader. Den största summan på €4,3 miljoner gick till resor och transport.