Drygt €6 miljoner av de finska skattebetalarnas pengar kan komma att gå till åländsk offentlig sektor, för att ersätta de kostnader som uppstått för testning och spårning av det kinesiska viruset Coivd-19, samt för de merkostnader som viruset orsakat den åländska hälsovården.
Frågan kommer att tas upp när riksdagen behandlar regeringen Sanna Marins förslag till sjunde tilläggsbudget för Finland på fredag. Ålands landskapsregering har uppskattat att kostnaderna för viruset slutar på €6 000 000 för år 2020.
Från början ville Finlands regering endast ersätta kostnader för spårning och testning av sjukdomen, men nu kommer också vårdkostnaderna att inkluderas ifall tilläggsbudgeten går igenom, efter att landskapsregeringen i ett utlåtande begärt detta från Finland.
ÅHS har haft de största kostnaderna
Avdelningschef på LRs socialavdelning, Bengt Michelsson, säger till Ålands Nyheter att siffran €6 miljoner kommer från uppskattade kostnader om knappt €900 000 för kommunerna, €550 000 för Mariehamns stad och €4,5 miljoner för Ålands Hälso- och Sjukvård (ÅHS). Den myndigheten beviljades redan tidigare en ”corona-budget” på €4,7 miljoner av landskapsregeringen, och nu kan dessa utgifter komma att ersättas av finska staten.
Hur Covid-19 egentligen påverkat sjukvårdens ekonomi är ändå lite oklart. I protokollet för ÅHS styrelsemöte publicerat förra veckan framkommer det ur resultatuppföljningen att kostnaderna för ÅHS vanliga verksamhet beräknas bli €1,12 miljoner lägre än vad man budgeterade för 2020. Också intäkterna beräknas bli högre än vad man hade väntat, vilket ger ett överskott på nästan €1,5 miljoner euro för 2020.
För att reda upp i siffrorna har Ålands Nyheter pratat med Wille Valve (M), tidigare hälsominister och numera styrelseordförande för ÅHS. Han menar att de minskade utgifterna kommer att synas igen efter pandemin, då en vårdskuld byggts upp just nu.
Landskapsregeringen menar på €4,5 miljoner i merkostnader för ÅHS på grund av Covid-19, och ni skriver att kostnaderna har minskat – vilket är det som är rätt?
– Det som är rätt är att ÅHS totalkostnader inte har minskat. I vår budget för 2021 tror vi på ökade kostnader. ÅHS prognos för covid-relaterade kostnader uppgår till €4,3 miljoner för hela 2020. Det är den summan vi tror att kommer att användas av dessa €4,5 miljoner – vi tror att det blir lite över.
Kvittas kostnader som ökar med Covid-19 med de kostnader som minskar med Covid-19? Och vad händer med pengar som blir över?
– Pengarna återgår till landskapsregeringen och kostnaderna följs upp skilt för covid. Man följer både upp corona-kostnaderna och de totala kostnaderna. Anslagen är ettåriga, det betyder att ifall det finns ett överskott i slutet av året så återgår det till landskapsregeringen.
Det har förekommit lite olika siffror. Är det €4,5 miljoner eller €4,7 miljoner som ÅHS fått för sina covid-kostnader?
– Det bör vara €4,7 miljoner i tilläggsbudgeten för Covid-19. Landskapsregeringen har haft en del synpunkter på definitionen av vart kostnaderna kan gå. För ÅHS del gäller att vi strikt budgeterar allting skilt som har med corona att göra, just med tanke på att det här är öronmärkta medel.
Vad har ni köpt för material och inventarier som härleds till Covid-19 som kostat €1 158 000?
– Det är till övervägande del kemikalier och laboratoriematerial som de två största kostnaderna. Sedan finns det också kostnader för vårdmaterial, skyddskläder och städmaterial, samt för medicinteknisk utrustning och övrig sjukvårdsutrustning och IT-material.
– Det här är dels för testning, men vi måste också upprätthålla en beredskap med anledning av att vi kan få flera corona-sjuka in på intensivvården och vi måste materiellt vara beredda på detta – också med laboratoriematerial.
”Det finns en inverkan på det som vi kan kalla ”normal vård”. Vi får en vårdskuld, vilket man kunnat se i omvärlden också. Människor vågar inte riktigt uppsöka vård i samma utsträckning under en pandemi.”
Vad kostar en coronapatient per vårddygn för ÅHS? Och vad kostar en genomsnittlig patient?
– Det är en bra fråga. Det ser ut som en enkel fråga, men den är omöjlig att svara på därför att en corona-patients vård kan variera väldigt kraftigt och vi har ingen statistik att utgå ifrån för att göra någon slags medianvärde.
– Om man tar en genomsnittlig kostnad för ett vårddygn inom specialvården ligger vi på ungefär €1200 per dygn. Men det är en uppskattning och vi har inte så specifik diagnos-relaterad statistik ännu.
Kan man rakt av dividera er corona-budget med antalet patienter ni haft inne på vård?
– De pengar som är öronmärkta för corona är inte bara för de som får intensivvård, utan det är hela den corona-specifika belastningen på vården, till exempel provtagningen. Jag tror att vi också har åtgärderna för att hålla verksamheterna separerade. I delar av ÅHS måste man ha helt rena linjer, och sedan har man en corona-linje för att förhindra smittspridning inom organisationen. Den typen av kostnader går också att hänföra dit.
– Men det som ligger utanför corona-budgeten är det som drabbar vården i övrigt. Det finns en inverkan på det som vi kan kalla ”normal vård”. Vi får en vårdskuld, vilket man kunnat se i omvärlden också. Människor vågar inte riktigt uppsöka vård i samma utsträckning under en pandemi. Man håller sig hellre hemma, och det märks i den uppföljning som vi har gjort. Vårdbehovet minskar, men det här är som att skjuta en puckel framför sig. Den dagen som pandemin är över och vi har vaccin kommer vi att se en puckel i övrigt vårdbehov.
”Jag vill uppmana alla människor att söka vård, också de som har ett annat vårdbehov än Covid-19. Jag menar att det ändå är bra för samhället att vi ska svara mot riktiga vårdbehov och ta hand om dem.”
Hur stor du att den puckeln kommer att bli – räknat i pengar?
– Det är svårt att säga. I det här skedet kan man bara spekulera. Vi har inte mycket data ännu att dra slutsatser på.
Nu när det har gått ett tag, har ni märkt att folk börjar våga komma tillbaka till sjukhuset för vanlig vård?
– Helt klart undviks fysiska sjukhusbesök, så är det. Människor vänder sig i ökad utsträckning till ÅHS per telefon. Finns det möjlighet att lösa problemet per telefon eller på annat sätt så gör man det.
– Jag vill uppmana alla människor att söka vård, också de som har ett annat vårdbehov än Covid-19. Jag menar att det ändå är bra för samhället att vi ska svara mot riktiga vårdbehov och ta hand om dem.
Kommer ni att gå ut med en liknande uppmaning från ÅHS?
– Jo, vi har uppmanat. I ett tidigare skede av pandemin hade vi en del vårdköer och det fanns en offentlig diskussion om huruvida vi klarar av att möta vårdgarantin. Det vågar jag säga att vi nu kan göra. Det bör inte hämma människor från att söka vård, om man har ett behov av vård.
Valve säger att det kan bli aktuellt med en tydligare uppmaning, men inte just nu – då han förväntar sig att Covid-19 kan ta fart under vintern:
– Det är gynnsammare förhållanden för viruset när det är kallare – och motsatt också, sommartid såg vi att pandemin avstannade här uppe i Norden.
Hur stor andel av de €686 000 som lagts på köpta tjänster som härleds till Covid-19 har gått för att anlita konsulter?
– Det är €23 500 av detta som har gått till köpta konsulttjänster, främst läkare och sjukvård. Den största avgjort kostnaden bland köpta tjänster är laboratorietjänster. Sen finns också hyra av operationssalar, IT-tjänster, tjänster för tvätt och säkerhet.
Hur stora corona-relaterade kostnader har ÅHS haft till dags dato?
– Idag, den 26 november är det €3,7 miljoner som har gått i corona-relaterade kostnader för ÅHS. Prognosen för hela året är €4,3 miljoner. Då kan det bli en liten summa att betala tillbaka till landskapet. Det är svårbedömda grejer, pandemin har varit väldigt nyckfull och slagit väldigt olika på sjukvården.
Foto: Martin Lopez