Utvecklingsminister Alfons Röblom (HI) beslöt igår att godkänna ett bidrag som maximalt kan landa på svindlande €17 miljoner till det nybildade bolaget Vind AX, som leds av styrelseordförande Bengt Göran Lindholm. Bolaget är ett konglomerat bestående av de bidragsberoende åländska vindelsproducenterna Ålands Vindenergi och Leovind, samt Ålands Elandelslag. Röbloms beslut är en fortsättning på tidigare regeringen Sjögrens politik och ett beslut som togs 2018 av dåvarande miljöminister Camilla Gunell (S).
Som mest kommer Vind AX att kunna exploatera skattebetalarna på €11 per kilowattimme el de producerar, men Henrik Juslin som är chef för Ålands energimyndighet förklarar att summan antagligen blir mindre än så:
Hur mycket pengar blir det sammanlagt?
– Det beror på gällande marknadspris hur mycket utbetalningarna blir. Ersättningen går i ett spann till och med ett marknadspris på €43/MWh och neråt till €32/MWh och om marknadspriset är under €32/MWh kommer landskapsregeringen att betala ut den högsta ersättningen, som maximalt kan uppgå till €11/MWh. Det räknas på en timbasis och med ett medelvärde under en 6-månaders period, så utbetalningen som blir varierar. I värsta fall – vilket i princip är osannolikt – skulle det kunna bli €1,4 miljoner euro, säger Juslin.
– Ser man på dagens medelvärde för 2019 på Nordpool så låg det på drygt €38/MWh, så i det fallet skulle det i princip bli ca €5/MWh i ersättning.
Är det här systemet annorlunda än vad ni har haft tidigare år?
– Nja, tidigare har vi också haft så kallade ”nivågafflar” som man rör sig emellan, så det finns liknelser, men stödnivåerna är annorlunda.
Tidigare har flera bolag fått stöd för produktion av vindkraft, blir det bara ett nu i år?
– Det var ett öppet anbudsförfarande där intresserade bolag fick lämna in anbud på hur mycket de skulle vara intresserade att producera av dessa 130GWh som landskapsregeringen efterfrågar och till vilket pris. Men vi fick in bara ett anbud, så därför blir det också bara ett bolag som tilldelas det här stödet.
Varför var de andra inte intresserade?
– Det är inte så lätt att komma fram med ett projekt för att ha den här produktionsvolymen och de antalet vindkraftverk. Det kräver en hel del. Nu får vi nya vindkraftsverk och det ska etableras en vindpark med en samlad effekt på ungefär 40MW, så det är också stora investeringar som ska göras.
Hade de kunnat att ge anbud på en mindre produktion än 130GWh?
– Jo, det kan man göra. Men om man vill börja bygga en vindpark med de förutsättningar vad gäller infrastruktur och arrenden osv, så är det ofta skalfördelar som gäller. Det är lite den ambitionen som landskapsregeringen också har haft, att försöka få skalfördelar och etablera vindkraftverken i parker, så att de inte blir så utspridda i landskapet.
Var ska Vindax ha sina vindkraftverk?
– De kommer att bli vid Långnabba. Det är 10 vindkraftsverk, på fasta Åland vid Eckerös sydvästra spets.
Viken är den minsta ersättningen per MWh som det kan bli frågan om?
– Skalan går från €11 till €0 – har du ett marknadspris som är högre än €43 utgår ingen ersättning. I det system vi har idag, som löper från 2016 till 2022, har till exempel Båtskärsverket en gaffel som går mellan €30 – €36,9 per MWh och där har utbetalningen från landskapsregeringen helt uteblivit. Om man ser på den kommande utvecklingen med tanke på ökningen i förnyelsebar energi och prognoserna på att marknadspriserna ska ligga en bit över €40/MWh så kan det faktiskt bli så att landskapsregeringen inte betalar ut något över huvudtaget i vissa perioder.
– Det är lite det som är meningen med stödsystemet, att det ska rymma en viss flexibilitet samtidigt som det ger en trygghet för aktörerna. De vet att de har en bottennivå – om marknadspriset går neråt har de ändå en bas att räkna det på.
När tas stödsystemet i bruk?
– Stödet kommer att träda i kraft från och med 2021. De har till och med 2024 på sig, men börjar man så sent får man inte ersättning under det sista året. Vill man ha full ersättning under 12 år ska man ha kraftverken i bruk senast 2023.
Foto: Lagtinget