Många åländska partiernas lagtingsgrupper har redovisat kraftigt ökande kostnader för sin kansliverksamhet under 2019 – det sista året som föregående mandatperiods bidragspengar måste användas för att inte återgå till skattebetalarna. Ålands Nyheters granskning visar att Liberalerna betalade tiotusentals euro i vad de kallar ”retroaktiv lön” med kanslimedel under 2019 och att Moderaternas lönekostnader ökade med nästan €50 000 mellan 2018 och 2019. Enmansgruppen Ålands Framtid har redovisat en extrem ökning i sina redovisade kostnader.
Den grupp som ser ut att ha skött sig mest korrekt är Socialdemokraterna. I Ålands Nyheters stora granskning jämför vi siffrorna mellan partierna och företrädare för Moderaterna, Liberalerna och Obunden Samling förklarar hur de redovisat och resonerat kring kostnaderna för kanslierna.
Uppmaning till oppositionsparti att betala tillbaka bidrag
REDOVISNINGAR
Under förra veckan offentliggjorde Landskapsrevisionen sin granskning över hur de åländska partiernas lagtingsgrupper använt bidragspengarna de fått för sin kansliverksamhet under den föregående mandatperioden 2015-2019.
Bland de många konstigheter som hittades stack i synnerhet Åländsk Demokratis redovisning ut. Gruppen har endast en lagtingsledamot – Stephan Toivonen – och de hade under de tre första åren haft minimala kostnader för kansliverksamhet, för att sedan under sista året av perioden föra över stora summor i lön till Toivonen. Detta efter att gruppen nekats att behålla överskottet till nästa år.
Förfarandet uppmärksammades av landskapsrevisionen och resulterade i att lagtingets kanslikommission skickade en uppmaning till Toivonen att frivilligt betala tillbaka pengarna. Kanslikommissionen bestämde också att reglerna skulle ändras och förtydligas så att det blir förbjudet att göra utbetalningar till lagtingsledamöter eller andra personer närstående till dem.
Dessutom skärptes regelverket betydligt, så att partierna i framtiden tvingas specificera alla kostnader över €50 i sin redovisning.
Liberalerna tog också ut retroaktiv lön
Toivonen har å sin sida hävdat att kanslikommissionens uppmaning varit politiskt motiverad och riktad mot honom som person. Han har bestridit att uttaget av lön skulle ha stridit mot reglerna och fått medhåll för det från tidigare lantråd Gunnar Jansson (L) och professor i förvaltningsrätt Olli Mäenpää.
Fram till i mars har Åländsk Demokrati på sig att ge sitt svar till kanslikommissionen och ännu under tisdagen när Ålands Nyheter pratade med Toivonen var han osäker på hur han kommer att göra.
Åländsk Demokrati var inte det enda parti vars grupp redovisade kraftigt ökade kostnader under 2019. Liberalerna ökade sina kostnader med uppemot €20 000 under året – något de förklarar för revisorerna som ”en omfattande retroaktiv lönejustering i form av ålderstillägg och avtalsenliga justeringar”.
– Det är retroaktivt från 2012, säger gruppsekreterare Julia Birney till Ålands Nyheter
Så det är inte frågan om att lönen var €30 000 per år tidigare och nu är den €50 000?
– Nej, helt korrekt.
Varför dröjde det till 2019 för Liberalerna att göra de här justeringarna?
– Alla arbetsgivare är skyldiga att följa arbetsavtalslagen. Och hos en liten arbetsgivare – vilket det är med endast en deltidsanställd – så finns inget personalkansli att tillgå med den kompetensen. Det borde ha justerats kontinuerligt så som kollektivavtalet säger och ju längre tiden går desto mer komplicerat är det att reda upp. Löneräkning är nästintill en specialkompetens idag.
– Som arbetsgivare ska man följa arbetsavtalslagen och så är nu gjort.
Enligt redovisningen har bidragspengarna inte räckt för alla kansliutgifter och partiet har fått skjuta till med pengar från annat håll också.
Liberalerna redovisar €37 000 i minus på kanslikostnader – betalar ni underskottet med partikassan?
– Jag kan inte alla siffror utantill, men jag vet att vi har haft medel sedan många år tillbaka som har följt med, så vi får täcka det på något annat sätt.
”Lagtingsgruppens verksamhet är till exempel inte att grilla korv eller betala tidningsannonser, eller annat som partier gör. Det är ganska solklart egentligen.”
– Jag hade gjort ett räknefel, som de också påpekade i revisionsrapporten, så jag vet inte vad det blev i slutändan på minus efter att man dragit bort det. Men det påverkar inte slutresultatet.
Har Liberalerna använt kanslimedel för valarbete?
– Nej, det är för lagtingsgruppen. Det finns ett regelverk som vi följer.
Ur redovisningarna framgår det att Liberalernas möteskostnader varit avsevärt högre än de andra partiernas och även högre än under tidigare år.
Varför var era möten så dyra under 2018 och 2019 jämfört med tidigare år?
– Det beror helt enkelt på att vi haft mera möten.
Om man jämför med de andra stora partierna har de betydligt mindre i möteskostnader
– Vad andra partier har för möten har jag ingen aning om, så jag kan inte varför våra skulle vara på något annat sätt.
– Ibland måste man hyra lokaler och sådant, det beror på hur de jobbar. Jag skulle säga att ju mer lagtingsgruppen jobbar desto dyrare blir det – vilket egentligen är en bra sak. Det betyder att de jobbar.
Vad tycker Liberalerna om reglerna kring kanslistöden och de andra stöden – är de krångliga eller enkla att förhålla sig till?
– Jag tycker att de är ganska klara och tydliga. Det står att det är för lagtingsgruppens verksamhet. Jag tycker inte att det är oklart alls – utan det är hemskt tydligt.
– Lagtingsgruppens verksamhet är till exempel inte att grilla korv eller betala tidningsannonser, eller annat som partier gör. Det är ganska solklart egentligen.
– Att ta fram faktaunderlag för lagtingsarbetet är till exempel en grej som är lagtingsgruppens sak att göra. Men jag tycker att det är ganska skilt från valkostnader.
Positiv till öppnare redovisning
Birney berättar att Liberalerna har haft en anställd partisekreterare åtminstone sedan början av 2000-talet. Enligt henne kan det vara svårare för de partier som inte har fast anställda partisekreterare att göra redovisningarna.
– Vi som har jobbat med det här har stenkoll, men det är svårare för de som har förtroendevalda som gör redovisningen.
– Har man en anställd personal som alltid gör de här redovisningarna så får man en kontinuitet i det.
Skulle Liberalerna kunna tänka sig att öppet redovisa sina kostnader för allmänheten?
– Tja, vi är ju i allmänhet för öppenhet så det skulle inte vara något större problem för oss. Vi har inget att dölja.
”Svårt med gränsdragningen”
Moderaternas lagtingsgrupp har redovisat kansliutgifter som rusat från €18 000 under 2018 till €87 000 under 2019. I redovisningen har deras intäkter och utgifter för kanslimedel balanserat så att de får exakt €0,00 i överskott eller underskott för mandatperioden. (Uppdatering 3.3.2021: Redovisningen gav endast det intrycket eftersom Moderaterna valt en annan metod att redovisa än de andra partierna)
Ålands Nyheter har pratat med partiledare Annette Holmberg-Jansson, som vill understryka att det absolut inte använts pengar för något fuffens.
Varför ökade lönekostnaderna från €7500 till €56 500 under 2019?
– Vi hade pausat tjänsten som kanslist och dragit ned den till miniminivå och sedan när det var valår så anställde vi igen, därför att vi hade överspenderat pengar i valet före. För att kunna betala tillbaka och ha pengar för att satsa framåt.
– Vi hade inget val, det var jag och några till i styrelsen som fick göra allt arbete på sidan av vårt andra jobb – det fanns inte pengar.
Så ni använde kanslimedel för valarbete?
– Nej det är inte riktigt så. Det är uppdelat att hälften är för kanslimedel och hälften för partiet. Då drog vi ned på arbetet som gjordes på kansliet för att vi visste att vi behöver ha en anställd på heltid i samband med val. Vi behövde välja när vi behöver en kanslist allra mest och det är under valåret. Det är många som ringer, det är mycket frågor, det är mycket som händer i lagtinget.
– Det är väldigt stor skillnad på de tre år som de inte är val och det år som det är val när det gäller arbetsbelastningen på en kanslist. En kanslist har både jobb för lagtingsgruppen och en roll mot partiet, de har en delad roll.
Holmberg-Jansson berättar att Moderaterna drog ned på tjänsten som partisekreterare till 20% av heltid efter valet 2015 och att partisekreteraren de hade då slutade.
– Vi tog in personer som hjälpte till med det som inte vi i styrelsen mäktade med och hann med. Därför blev det väldigt låga kanslikostnader.
– Man får ju använda de här pengarna inom perioden och då visste vi att vi behöver resurserna under det sista året. Det handlade om att hushålla med pengarna och använda dem på bästa sätt.
– Vi som jobbade i styrelsen fick ta jobbet istället – gratis. Så är det! Som vilken styrelse som helst.
Så det var tänkt från början att kostnaderna skulle så att säga ”rusa” under 2019?
– Du kan inte säga ”rusa” – utan det är mera att vi visste att det skulle bli höga kostnader och en hög arbetsbelastning under valåret. Det är bara så.
– Kanslisekreteraren sitter också och gör mycket kampanjer, hon gör allt möjligt. Det är jättesvårt med den här gränsdragningen efter att man för inte så länge sedan delade upp det på kansli och parti.
Kandidatpresentationer sattes på kanslikostnader
Landskapsrevisionen anmärkte i sin granskning av partiernas kanslistöd att Moderaterna använt drygt €13 000 för valreklam, som de redovisat som kanslikostnader för 2019. Under de tre åren före har de haft €0 i kanslikostnader. Partiet har specificerat att det i huvudsak rört sig om kostnader för att presentera kandidater.
– Hur ska lagtingsgruppen kunna marknadsföra sig på något annat sätt? Det är något som lagtingsgruppen gör – lagtingsgruppen tycker att ”nu presenterar vi nya kandidater”. Så resonerade vi, och vi försökte förklara hur vi hade resonerat – det var inte meningen att på något sätt fuska eller använda pengarna på ett felaktigt sätt.
– Kanslikommissionen tyckte att vi resonerat fel och då vet vi det till nästa gång.
Har ni funderat på att dela upp tjänsten så att en person sysslar med det som hör till kansliet och en annan sysslar med val och kommunikation?
– Det är ett väldigt speciellt jobb att sitta på ett partikansli. För det första är det jättesvårt att hitta någon. Och att hitta någon som bara vill jobba 40-50% med det och en annan som jobbar 40-50% med det andra skulle bli väldigt splittrat.
”Det är väldigt sällsynt att vi får bidrag från någon privatperson, det sker väldigt sällan”
Enligt Holmberg-Jansson är det enklare för de större partierna på Åland att anställa eftersom de får mycket mer pengar i kanslistöd.
– Det är väldigt kostsamt att ha anställda. För de stora partierna är det inte ett problem – och till exempel Socialdemokraterna betalar partiskatt och det tror jag Liberalerna gör också. Det har inte vi. De betalar en viss procent av sitt arvode till partiet?
Är inte det bättre?
– Så borgerlig är jag i alla fall att jag tycker att om man jobbar och tjänar pengar – är det rimligt att betala 10% av ditt arvode till partiet?
Är det inte en rättvisare inkomst för partiet än bidrag?
– Alla partier får ju det här, det är något vi får från staten och landskapsregeringen.
Ett av partierna har spenderat betydligt mycket mer pengar på sina kanslikostnader än vad de fått i stöd…
– Det kan vara så, eller så har de väldigt stora bidragsgivare som ger pengar till dom. För Socialdemokraterna är det känt att de får väldigt mycket bidrag. Det är väldigt sällsynt att vi får bidrag från någon privatperson, det sker väldigt sällan.
För Moderaterna har slutsiffran efter inkomster och utgifter blivit noll euro och noll cent.
– Det är meningen att man ska använda de här pengarna till partiet.
Hur kommer det sig att era kanslikostnader har varit exakt lika stora som bidragen?
–Hur menar du med det? Nu verkar du ha läst slarvigt i redovisningen av lagtingsgruppens kanslimedel. Bidragen var ackumulerat €83 746 för 2019 och kostnaderna var €86 998. Således översteg kostnaderna bidragen med €3 252. På raden vad som skall återbetalas är siffran däremot noll.
– Egentligen har våra kanslikostnader varit högre. Det är en jättesvår gränsdragning mellan kanslistöd och partistöd.
– Om du har ett möte inför ett val som lagtingsgruppen sammankallar är det egentligen kanslimedel. Om lagtingsgruppen ordnar ett seminarium är det från kanslimedel, men om partiet ordnar det ska det gå från partimedlen.
”Man hade haft för dålig koll på de medel som använts till valet, och någonstans måste man betala av ett lån – man kan inte bara strunta i ett lån. Och då måsta vi dra ner på kanslitjänsten”
Holmberg-Jansson anser att regelverken skulle behöva ses över och säger att uppdelningen inte är logisk. Hon tar också upp att en partisekreterare kostar lika mycket för ett litet som för ett stort parti, men att de stora partierna får betydligt mer pengar i kanslistöd och därför kan spara pengar för sina valkampanjer.
– Det är knappt att de pengar man får för kanslimedel räcker till lönerna och till de löpande utgifterna. Det är inte meningen att det ska bli pengar över, man ska klara sig på de här pengarna.
– I alla val jag har varit med i hittills slutar det med att partierna måste ta lån, som lagtingsledamöterna borgar för. Så är det i de flesta partier.
Ni har ju också kunnat spara pengar på era kanslikostnader under 2016-2018
– Jo, det gjorde vi för att man hade överspenderat pengarna under valet före. Man hade haft för dålig koll på de medel som använts till valet, och någonstans måste man betala av ett lån – man kan inte bara strunta i ett lån. Och då måsta vi dra ner på kanslitjänsten.
Har ni använt av kanslimedlen för att betala av på lånen?
– Nej, men man måste dra ned på alla kostnader. Man försöker omstrukturera inom partiet. Det som vi kanske skulle borda göra är att dela upp det på två olika konton. Det här är sådant vi ska diskutera på nästa styrelsemöte – om vi kan göra det på ett annorlunda sätt.
– Förut kom pengarna utan att vara uppdelade på kansli och parti. Det var något enskilt parti eller enskild person som utnyttjade situationen och tog pengarna. Inte riktigt så som Åländsk Demokrati gjorde nu, men man använda pengarna lite för sitt eget bästa. Efter det blev det strängare regler och man delade upp det på kanslimedel och partimedel.
”Inget som används till något onödigt”
Holmberg understryker att det är svårt att dra gränsen mellan vad som är partimedel och kanslimedel, och menar att Moderaterna inte är ensamma om åsikten:
– Jag har pratat med Centern, med Liberalerna – alla tycker att det här är svårt. Skillnaden mellan partipolitik och vad som är lagtingsgruppens kansli – vad är skillnaden egentligen?
Har Moderaterna funderat på att öppet redovisa för allmänheten hur partiet använder bidragspengar?
– Jag tycker att det blir ganska öppet när man gör de här revisionerna. Allting blir analyserat och jag tror att väldigt mycket är offentligt så att man kan gå in och titta.
– Jag kan säga att det finns ingenting… Det är ju så att man funderar på om man ska ha en bulle eller inte eller om man ska servera kaffe under ett möte. Det finns absolut ingenting som skulle användas till något onödigt – det finns inte sådana pengar, att man till exempel skulle kråsa på och åka på resor.
– Vi har till och med sagt upp prenumerationer på tidningar för att man inte har råd, och har dem bara digitalt. Det finns absolut inga medel för att överspendera eller göra något fuffens. Det går till de fasta kostnaderna, punkt.
Centern spenderar mycket på sitt kansli
Socialdemokraterna ser ut att vara den lagtingsgrupp som har bäst ordning på sina kanslikostnader. De har varit ensamma om att inte ha förhöjda kostnader under 2019 och redovisar tydligt för landskapsrevisionen vad de räknar som kanslikostnader. Bidragen räcker inte riktigt till och partiet använder därför också lite av sina egna pengar för att betala kanslikostnaderna.
För Centerns del använder partiet mycket av sina egna pengar i tillägg till bidragen för att betala för kanslikostnaderna. Trots att partiet är bland de största på Åland och därför inkasserar de högsta beloppen i bidrag har de ändå skjutit till över €20 000 av egna medel för sina kanslikostnader under perioden 2015 till 2019. Under 2019 ökade de sina utbetalda löner för kanslipersonal från €37 000 till €47 000.
Vänsterpartiet Hållbart Initiativ kom in för första gången i lagtinget i slutet av 2019 och har bara hunnit lyfta €4000 i kanslibidrag, varav de använde €1500 och återbetalade resten.
Ökade kostnader även hos Obunden Samling
Obunden Samling har gått ut i media med att de varit mest sparsamma av lagtingsgrupperna och har också återbetalat drygt €16 000 utav kanslibidragen som de inte haft användning för. Gruppen redovisar ändå kraftigt uppsvällda kostnader under 2019, som helt härrör sig till löner. Partiledare Bert Häggblom har varit ansvarig för redovisningen till landskapsrevisionen:
Varför ökade era kanslikostnader från €20 000 till €36 000 under 2019?
– Det var för att vi hade partisekreterare, som vi inte hade tidigare.
Hur gjorde ni kansliuppgifterna tidigare år, utan partisekreterare?
– Vi har alltid haft, men det har varit mindre då. Det är alltid mera under slutet på perioden.
Har sekreterarens uppgifter också varit valarbete?
– Ja många av dem jobbar också med det. Så är det.
Har ni anpassat ert nyttjande av kanslimedel för att få mer att gå åt under det sista året?
– Det blir ofta så att ju närmare val du kommer desto mer aktivitet blir det.
”Egentligen skulle en grupp i opposition behöva större stöd, för om man vill jobba seriöst går det åt mera pengar”
Hur gör ni för att se till att kanslikostnader separeras ordentligt från valkostnader?
– Det har sagts till att man inte får använda det till annonser och sådant över huvud taget. Det har lagtingsdirektören sagt till om ordentligt, så vi har varit jättenoga med det.
Så hur blir det då mer arbete för kanslisekreteraren på grund av valet?
– De jobbar mer ofta och mer tid går åt helt enkelt.
Är det arbete mot partiet och nya kandidater eller riktas arbetet mot allmänheten?
– Det är både och.
Kunde Obunden Samling börja redovisa öppet för allmänheten hur partiet använder bidragspengar?
– Jo, vi brukar alltid säga på våra årsmöten att det är fritt fram.
Men det är inom partiet?
– Jo, men om det är allmänna medel så ska det inte vara något som förhindrar öppenhet, tycker jag.
Varför minskade era kanslikostnader från €12 000 till €2000 under 2019?
– Vi hade utomstående som gjorde lagförslag åt oss, så det kan vara därför.
Vad handlade det om?
– Vi anlitade Christer Jansson flera gånger för att göra olika lagförslag åt oss.
– Vi anlitade honom för att han är utomstående och har jobbat med lagen. Vi hade ganska många lagförslag som vi lade under föregående period när vi var i opposition. Vi ville ha dem seriösa så att de kunde användas. Ett av förslagen hoppas vi att ska gå igenom nu.
– Egentligen skulle en grupp i opposition behöva större stöd, för om man vill jobba seriöst går det åt mera pengar.
Ålands Framtid har högst kanslikostnader
Lagtingsgruppen Ålands Framtid har bara en lagtingsledamot, Anders Eriksson. Också de har redovisat extremt ökande kostnader för 2019 jämfört med tidigare år. Från att totalt ha varit €16 000 under 2018 till €45 000 under 2019. Kanslikostnaderna på €29 000 är mer än dubbelt högre än Moderaternas och gruppen har även spenderat €11 000 på ”övriga kostnader” – däribland €6000 på att uppdatera sin hemsida och för en profil. Ålands Nyheter har sökt gruppledare Anders Eriksson på telefon och e-post.