29.1.2021: En mening i ingressen har rättats till och förtydligats.
Bidragspengar till föreningar som ordnar projekt för illegala invandrare, gratis inträde till åländska museer ifall du kan bevisa att ditt ursprung är utanför Norden och PAF-stöd som betalas ut till invandrarfamiljer via föreningar. Detta är några av nyheterna i landskapsregeringens nya integrationsprogram, som har tagits fram av Regeringskansliet under ledning av socialdemokraten Helena Flöjt-Josefsson och som nu har fastställts av integrationsminister Annika Hambrudd (C), som tog beslutet på en enskild föredragning.
Landskapsregeringen öppnar också i programmet för att inrätta asylförläggningar på Åland, efter att frågan utretts på uppdrag av åländska politiker.
Stora delar av programmet behandlar hur åländska aktörer ska kunna ta del av EU-bidrag för integration. I synnerhet intresserar sig författarna för en nybildad EU-fond kallad Asylum and Migration Fund (AMF), och de beskriver ivrigt hur fonden förväntas få ”en markant tillökning av medel”.
Genom att ändra i åländska lagar hoppas LR att Inrikesministeriet i Finland ska börja dela ut bidragspengar från AMF-fonden till åländska föreningar för att driva olika projekt som ska främja invandring inom områdena asyl, integration, laglig migration och återvandring. Det är inte bara föreningar som kan söka dessa bidragspengar, utan också regionala myndigheter – såsom landskapsregeringen själv. Därför har LR bestämt att en första åtgärd är att ”anpassa den åländska lagstiftningen om inrikes fonder” så att Åland inte ska gå miste om bidragspengarna.
PAF-pengar för att gynna illegala invandrare
De personer som författat integrationsprogrammet har inte varit blyga med att låta sin politiska ideologi skina igenom på de flesta av programmets drygt 50 sidor. Bland annat heter det att föreningar inom sådant som fritidsintressen, idrott och kultur måste vidta ytterligare åtgärder för att anpassa sig till invandrare:
– Det räcker inte med att konstatera att ’alla är välkomna’!
Landskapsregeringen skriver att de ska bistå med ”råd” till föreningar för att de ska anpassa sin verksamhet till invandrare. Men det är inte bara råd som erbjuds, utan också bidragspengar från landskapsregeringens casinobolag PAF. Särskilt vill LR ge bidragspengar till de föreningar som arbetar för att gynna arbetsvägrare, asylinvandrare och illegala invandrare till Åland.
”Särskilt fokus, men inte uteslutande, är att försöka nå målgrupper som står utanför sociala skyddssystem eller som annars är svåra att nå (såsom exempelvis inflyttade som varken arbetar eller studerar, asylflyktingar, EU-migranter, irreguljära migranter)”, står det i programmet.
Regeringskansliet ger också exempel på föreningar som beviljats integrationsbidrag, däribland socialdemokratiskt styrda föreningar Emmaus och Arbetarnas Bildningsförbund, och partiet Hållbart Initiativs närstående förening Ålands Natur och Miljö.
PAF-pengar kommer inte enbart att ges till föreningar, utan ska också betalas direkt till invandrare som inte har rätt till stöd från de sociala skyddsnäten.
Gratis inträde till museer för de som har rätt etnicitet
Bland nyheterna i programmet finns att alla som kan påvisa att de har utomnordiskt ursprung ska ges gratis inträde till alla åländska museer. Landskapsregeringen ska också anställa fler politiska kommissarier – så kallade ”samhällskommunikatörer” – bland utlänningar med främmande modersmål. Dessa kommissarier ska ge invandrare ”samhällsinformation” om regeringens socialistiska utopi Agenda 2030 på invandrarens eget modersmål. En annan åtgärd LR kommer att ta är att börja publicera samhällsinformation genom översättningar.
Inom barnomsorgen ska personalen få order om att ”bekräfta barnets bakgrund” när det gäller barn som ”tillhör” en minoritet.
Sjukvårdspersonal ska lära sig visa respekt för invandrare
Landskapsregeringen vill genom integrationsprogrammet också aktivt bidra till att arbetsgivare ges ett alternativ till dyra åländska arbetare när de ska anställa. Detta genom att svenska-kurser för invandrare också börjar innefatta yrkesutbildningar, som väljs ut efter var byråkraterna anser att det behövs utländsk arbetskraft. I första hand är det servitörer och närvårdare som ska ersättas med utlänningar.
De utlänningar som studerar svenska för invandrare ska också få studerandehälsovård och Ålands Hälso- och Sjukvård (ÅHS) ska anställa en ”integrationssamordnare” och tillsätta en ”integrationsgrupp” enligt författarnas vilja. Trots att människor åtminstone medicinskt anses ha samma anatomi oavsett ursprung, menar landskapsregeringen att invandrare behöver få ett särskilt bemötande när de uppsöker åländsk sjukvård. Kurser ska därför ordnas för personalen på ÅHS i ”interkulturell kommunikation” och ”kultursensitivt bemötande”, så att läkare och sjuksköterskor behandlar utlänningar med den respekt och vördnad som de kräver från ålänningarna. Förutom detta kräver LR att ÅHS ”lyfter etnicitet och andra kulturer i sin värdegrund”.
AMS ges i uppdrag att börja ge service till invandrare på deras eget språk:
”Andelen inflyttade bland AMS kunder är betydande trots att det har funnits lediga jobb att söka. De lediga jobben matchar inte de sökandes profil”, står det att läsa i programmet.
Sverige som föredöme och inspiration
Författarna hänvisar i rapporten till svensk invandringspolitik och uppmanar också ålänningarna att inspireras av svenska invandringsprojekt. Ett exempel som lyfts är svensk lagstiftning som tvingar myndigheter att anställa ”hälsokommunikatörer” som pratar samma språk som nyinflyttade – något Åland nu ska ta efter, men än så länge utan någon tvingande lag.
Även de åländska gamlingarna ska lära sig visa vördnad för utländska kulturer genom att något som kallas ”mångkulturella almanackan” och ”pedagogiska pärlor” erbjuds inom äldreomsorgen.
Öppnar för flyktinganläggning på Åland
Mot slutet av programmet tar landskapsregeringen upp frågan om att inrätta en flyktingförläggning på Åland – något som nu har utretts:
”Juridiskt har konstaterats att inga hinder finns för att förlägga en flyktingmottagning på Åland, däremot är detta finländsk behörighet och beslut fattas av Migrationsverket”, skriver författarna.
Detta innebär konkret att det Migrationsverket i Finland kan öppna en flyktingförläggning på Åland, antingen på egen hand, i samarbete med landskapsregeringen eller kommuner och till och med i samarbete med privata företag och stiftelser.
Landskapsregeringen menar ändå att det sjunkande antalet asylinvandrare i Finland gör att flyktingförläggningar numera stängs snarare än öppnas.
Mottagandet av kvotflyktingar fortsätter däremot och sedan 2015 har mellan cirka 70 personer kommit som kvotflyktingar till de 8 åländska kommuner som tar emot dem. Runt ett dussin till väntas komma till Mariehamn i höst.
Bland de många egendomliga formuleringarna i programmet står en särskilt ut, där författarna tycks försvarar slaveri och tvingande till prostitution, så länge offret inte är ett barn:
”Offer för människohandel får inte hjälpas mot deras vilja, om inte något annat föreskrivs i barnskyddslagen.”
Landskapsregeringens merkantilistiska människosyn uttrycks också i andra delar av programmet, till exempel i citatet ”Mål: Ta vara på de resurser som flyttar in till Åland”.
Mega-myndighet ska serva invandrare
Några större farhågor kring de negativa sidorna av invandringen och risker för ursprungsbefolkningen lyfts inte av författarna, som tagit något av en religiös attityd till sin egna politiska ideologi. Texten har till stor del pepprats med slagord och propagandafraser för landskapsregeringens ideologi, såsom:
”Mål: Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar.”
”Den åländska integrationspolitiken ska stödja och främja utbildning, sysselsättning och övriga aspekter av integration för inflyttade kvinnor, män, flickor, pojkar och icke-binära.
”Ökad tillväxt och konkurrenskraft genom stärkt mångfald i arbets- och näringsliv.”
”Det handlar om makt, inflytande, ekonomisk självständighet, företagande, arbete, arbetsvillkor, utbildning, fritid med mera. Det gäller också att identifiera strukturer i samhället som kan utgöra hinder för mångfald.”
Som en sista åtgärd föreslår författarna att någon form av ministerium eller mega-myndighet inrättas och ges som enda uppdrag att ta till vara invandrares intressen. Myndigheten – kallad ”En dörr in” ska samla resurser från hälsovården, landskapsregeringen, AMS, kommunerna, skolor, polisen, socialtjänsten, företag och föreningar. Landskapsregeringen har redan kommit fram till att de vill att EU ska betala för kalaset.
På bilden: Hambrudd till vänster, Flöjt-Josefsson till höger, foto: landskapsregeringen, Socialdemokraterna