Den åländska industrin har höga kostnader för el, vatten och avlopp samt transporter.
Regeringar har försökt att sänka kostnaderna för el, vatten och avlopp utan att lyckas. Däremot har det funnits ett transportstöd med hänvisning till det insulära läget.
I budget 2021 finns €500 000 i transportstöd för exporterande företag. Målet är att stimulera exporten till nysatsningar och ökad sysselsättning.
Exportindustrin på Åland har stagnerat och ett transportstöd är ett bra verktyg dessa tider.
Men regeringen slirar i diket då den begränsar stödet till livsmedelsföretag med motiveringen att man skall satsa på de hjul som snurrar. Men när bilen Åland kört i diket borde man väl sätta på fyrhjulsdrift och låta tusen blommor blomma.
Då näringsminister Fredrik Karlström (MSÅ) enbart vill ge stöd till livsmedelsföretag känns det som en sunkig 1900-talspolitik där man enbart stöder kärnväljarna från det största partiet i regeringen. Han blir degraderad till jordbruksminister.
Det finns många argument för att stödet borde gälla all export.
Primärnäringarna har den lägsta produktiviteten enligt Ålands Statistik och Utredningsbyrå (ÅSUB) så strikt nationalekonomiskt borde vi ge transportstöd till resten av exportindustrin med tanke på återhämtning och tillväxt. Inte till den sektor, som har den lägsta produktiviteten, men Åländsk Demokrati kan acceptera ett stöd till alla exporterande företag.
”Att enbart stöda livsmedelssektorn stinker kohandel och Åländsk Demokrati hoppas därför att detta stöd kan omformas till ett generellt exportstöd i samband med nästa tilläggsbudget.”
Regeringen har inte gjort någon analys av effekterna på sysselsättningen av ett transportstöd, men ÅSUB gjorde en analys 1999. Det var då för att avskaffa ett generellt transportstöd. ÅSUB kom fram till att det direkt skulle kunna ge en minskning av sysselsättningen om 100 personer, men indirekt kunde 450 personer drabbas. I dagens läge skulle alltså införandet av ett generellt transportstöd på sikt kunna skapa 450 arbetsplatser. Guld värt i dagens läge.
Enligt ÅSUB var det primärproduktionen och skogsbruket, som hade den största nyttan. Så även om stödet skulle ges generellt, så skulle regeringens stödtrupper få sitt stöd. Men stödet skulle även gå till företag i mer produktiva branscher, till nya företag och kanske även till dagens och morgondagens Optinova.
Att enbart stöda livsmedelssektorn stinker kohandel och Åländsk Demokrati hoppas därför att detta stöd kan omformas till ett generellt exportstöd i samband med nästa tilläggsbudget. Då kunde även stödet höjas.
Ett generellt transportstöd ger även nya möjligheter. E-handeln tar marknadsandelar men från Åland har företagen svårt att konkurrera på grund av skattegränsen. Det är inte bara att öppna en web-butik. För åländska företag medför skattgränsen i många fall oöverstigliga konsekvenser.
Det har lagts fram en idé om ett transportstöd för 2020-talet där man inte bara ger stöd till den fysiska transporten utan även den tekniska ”transporten” kring skattegränsen. Ett transportstöd där kostnader för hanteringen av skattegränsen kunde räknas in och stödas.
Nu används skördefesten främst för att locka till lokala inköp och att locka turister. Med en fungerande e-handel kunde skördefesten kunna ses som ett marknadsföringstillfälle för företagens e-handel.
Med ett generellt och bredare transportstöd kunde IT-minister Fredrik Karlström återta sin position som näringsminister och utforma ett nytt transportstöd-2020 istället för att backa in i framtiden med ett sunkigt 1900-tals stöd.
Stephan Toivonen
Åländsk Demokrati
Medlem i finans- och näringsutskottet