Parlamentets talman Roger Nordlund (C) föreslår att flera personer ska dela på ett jobb för att Åland ska ta sig ut ur corona-krisen. Detta i en artikel han skrivit för vänsterorganisationen bärkraft.ax tillsammans med pride-aktivisten Martha Hannus. Nordlund föreslår också att åländska föräldrar ska underställas vad han kallar ett ”inkomstutjämningssystem” och utlovar ”tuffa beslut” för att få Åland att följa politikernas agenda. Ålands Nyheter har pratat med Nordlund för att be honom förklara sina idéer mer detaljerat.
Om vi tar ett vanligt jobb som är 8 timmar om dagen – ska det vara två eller tre eller flera personer som delar på det?
– Inte kan man svara på det med något exakt, det handlar om att där det finns sådana situationer där det kanske finns någon som vill gå ner i arbete för att man har en sådan livssituation och någon annan som kanske vill ha ett deltidsarbete. Det är från situation till situation, vilket som passar bäst.
Hur tänker du att man ska få arbetstagare och arbetsgivare att göra så här?
– Det är ingen nyhet i det där, sådant förekommer redan idag att folk har olika heltidsarbeten, deltidsarbeten, trekvartsarbeten och så vidare. Det är bara att man visar en öppenhet för det helt enkelt.
Är det några speciella incitament som du tänker dig att till exempel landskapsregeringen ska ordna?
– Nej, men det kan vara bra att lyfta fram möjligheten och att man som arbetstagare och arbetsgivare tänker på att den finns, för det finns idag, tror jag, en del människor som upplever att de kanske skulle vilja gå ner i arbetstid och andra som är utan arbete och skulle vilja komma in på arbetsmarknaden. Då är det en möjlighet.
Så det är inga konkreta förslag bakom texten?
– Nej, utan det är ett tankesätt.
Nordlund driver sedan några år tillbaka friluftsföretaget Lägerleden, där han guidar sportfiskare på Åland.
Hur gör du själv i ditt företag, är det någon som fått dela jobb med dig?
– Nej, det är en bisyssla så det är en väldigt liten del av ett arbete för mig. Får man någon större grupp så delar man förstås med andra som man samarbetar med i nätverk.
Blir det inte svårt för en yrkesperson eller specialist att gå ner i halvtid om man vill jobba heltid? Eftersom man då måste gå till en konkurrent?
– Det är viktigt att komma ihåg att allt bygger på frivillighet. Inte ska det vara något tvång, utan man ska möjliggöra för sådana som eventuellt vill dela på arbete och då ska det gärna vara möjligt.
Hur blir det för en arbetslös hos AMS som vill jobba heltid, ska den personen bli tvingad att ta ett halvtidsjobb och sedan söka ett till?
– Det är alltid bättre att ha ett arbete än att vara helt utan arbete. Jag tror att man alltid ska försöka få in en fot på en arbetsplats.
I artikeln för bärkraft.ax skriver Nordlund att barnfamiljer ska lockas till Åland med vad han kallar ett inkomstutjämningssystem mellan vårdnadshavare.
Vad menar du riktigt med inkomstutjämningssystem mellan vårdnadshavare?
– Det handlar om att vi ska få ett så jämställt samhälle som möjligt mellan kvinnor och män på det ekonomiska planet.
Det låter som något väldigt konkret med ett inkomstutjämningssystem mellan vårdnadshavare – hur är det tänkt att det ska fungera?
– Angående den frågan så är det här ett samarbete mellan Martha Hannus och mig och den frågan skulle du egentligen kunna ställa till henne, för hon kan bättre svara på den än vad jag kan.
Men nu har du ju satt ditt namn under texten och som talman är det främst dina synpunkter som är intressanta, då Martha Hannus inte är politiskt vald. Menar du att hon har skrivit det och du bara skrivit under?
– Nej det menar jag inte. När man skriver en artikel tillsammans så för man ihop olika idéer från båda håll. Det är det det handlar om, det är ett samarbete.
Minns du något desto mer vad som menades med den formuleringen?
– Nej, som jag sa strävar det till att vi ska få ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män. Det är den grundläggande målsättningen.
Det första man tänker när man läser det ni skrivit är att den ena vårdnadshavaren ska betala skatt till den andra, är det frågan om det?
– Nej.
Det här inkomstutjämningssystemet – är det något du själv praktiserar?
– Det kan jag inte påstå i dagsläget. Vi är inte i den situationen i livet just nu.
Är det något du har praktiserat genom tiderna?
– Nej. Vi har följt de regler som funnits vid de tidpunkter vi fått våra barn.
Du skriver att arbetsgivare ska ha en öppen attityd till att anställa funktionshindrade. Har du själv anställt funktionshindrade till Lägerleden?
– Nej, Lägerelden har inte haft någon anställd över huvudtaget.
Har du tidigare varit inblandad i näringslivet och haft möjlighet att anställa folk?
– Nej, men när jag suttit i landskapsregeringen och landskapsstyrelsen under årens lopp så har vi försökt ha en positiv inställning till att skapa sådana möjligheter.
I sin artikel lyfter Nordlund frågor som rasism, diskriminering och ”klimatkrisen” som problem som står i vägen för agendan.
Du skriver att rasism är ett hinder och att det krävs solidaritet. Vilken del av det åländska samhället har störst problem med rasism enligt dig?
– Vi är ganska lyckligt lottade i det här samhället upplever jag att vi inte har speciellt mycket sånt. Men däremot som företeelse är det någonting som man behöver försöka motarbeta så gott det går.
Jämfört med andra problem för social hållbarhet på Åland – hur stort problem är rasism?
– Det är svårt att kvantifiera när det är två olika saker du vill jämföra, men i den mån man kan ska vi ska försöka främja hållbarhet och försöka motverka rasism. Det tillhör det normala demokratiska (ohörbart).
Var ska man först och främst sätta fokus för att motverka rasism – är det i det till exempel det offentliga, privata eller sjukvården?
– Det kan jag inte säga. Jag tror att det är viktigt att man har en allmän medvetenhet och vaksamhet i att det inte skapas en grogrund.
Foto: Lagtinget