De tidigare miljöministrarna Camilla Gunell och Carina Aaltonen har varit föremål för en utredning av riksåklagare Jukka Rappe för att ha försummat sina plikter när de inte vidtog tillräckligt stränga åtgärder mot Ålandskomposten för att få bolaget att följa direktiv från Livsmedelsverket. Aaltonen anses inte ha gjort något fel, då försummelserna skedde efter att hon avgått som minister. Däremot anser riksåklagaren att Gunell tillsammans med miljöbyråns chef Helena Blomqvist gjort sig skyldiga till brott mot tjänstelagen.
Turerna kring Ålandskomposten har pågått ända sedan bolaget fick sitt tillstånd av landskapsregeringen 2011. I den första inspektionen, som gjordes 2012, konstaterades det att fåglar hade hackat hål i kompostsäckar. Senare protokoll samma år visade att Ålandskomposten åtgärdat problemet helt. Några år senare hade företaget problem med att hålla temperaturkravet på 70 grader i komposten.
DOKUMENT
Kampanjen mot ministrarna och mot Ålandskomposten drivs av politikern Benny Klingberg (C) och Torsten Mattsson, som är grannar till komposten och klagar över ”fruktansvärd stank”.
”Med stöd av kapitel 40, paragraf elvas första och andra punkt och paragraf tolvs första moment i strafflagen är det därmed klart att brottsbeskrivningen om brott mot tjänsteplikt kan tillämpas på Aaltonen, Ahonen, Blomqvist och Gunell.”, skriver riksåklagaren.
Enligt riksåklagaren fanns det inget som bevisade att Ålandskomposten skulle ha gjort något fel i hur de hanterade avfall för kompostering och ifall något hade varit fel så borde ministrarna och tjänstemännen i första hand ha försökt samarbeta med Ålandskomposten istället för att dra in tillståndet.
Minimal smittorisk
Dåvarande landskapsläkare Olli-Pekka Lehtonen fick 2016 i uppdrag av Ahonen att undersöka risken för smitta från Ålandskompostens anläggning, en risk som han konstaterade vara minimal och enbart skulle beröra personer som arbetar med materialet.
I maj 2016 kom ett utlåtande från Livsmedelsverket som pekade på allvarliga brister inom Ålandskompostens hantering, vilket gett anledning till striktare åtgärder än skriftliga uppmaningar. Landskapsregeringen hade gett Ålandskomposten fram till julen 2016 att åtgärda bristerna.
Riksåklagaren menar att varken Aaltonen eller Ahonen kan åtalas för brott mot tjänsteplikt med anledning av att de inte varit inblandade i tillsynen av Ålandskomposten efter 2016.
Däremot hade Blomqvist och Gunell fortsatt arbeta med tillsynen av Ålandskomposten. Enligt riksåklagaren var det entydigt att deras plikt var att vidta strängare åtgärder än uppmaningar och ostridigt att de försummat den plikten.
”På denna grund anser jag att Blomqvist och Gunell har förfarit felaktigt”, skriver riksåklagaren och fortsätter:
”Då man bedömer Blomqvists och Gunells skyldighetsförsummelse som en helhet, och beaktar särskilt det faktum att de med anledning av Eviras och biträdande justitieombudsmannens ställningstagande har haft en konkret handlingsskyldighet, kan försummelsen enligt min uppfattning inte anses vara ringa pån det sätt som avses i brottsbeskrivningen av brott mot tjänsteplikt.”
”Jag anser därmed att det finns sannolika skäl att anse att Blomqvist och Gunell har gjort sig skuldiga till en sådan försummelse som uppfyller brottsbeskrivningen av brott mot tjänsteplikt”.
Slipper undan åtal
Som argument för att inte väcka åtal mot Gunell och Blomqvist framför riksåklagaren att det inte förekommit någon smittspridning från Ålandskomposten till djur eller människor och att den konkreta risken för sådan smittspridning varit liten.
Med alla omständigheter invägda menar riksåklagaren att brottet ska anses vara ringa och att det inte finns något allmänt eller enskilt intresse som motiverar att åtal ska väckas.