Lagtingets finans- och näringsutskott lämnade idag över sitt betänkande angående landskapsregeringens förslag till fjärde tilläggsbudget för 2020.
I tilläggsbudgeten begär landskapsregeringen lagtinget om en fullmakt för att ta upp massiva lån och skuldsätta den åländska civilbefolkningen med upp till €60 miljoner. Lånet som landskapsregeringen vill ta är cirka €30 miljoner euro högre än vad de egentligen beräknas behöva för att klara sin likviditet.
De som gynnas av upplägget är bankirerna, som genom de låga kassakraven för utlåning till stat och myndigheter kan låna ut pengar som de egentligen inte har. När Ålands Nyheter tidigare pratade med finansminister Torbjörn Eliasson (C), som undertecknat förslaget till tilläggsbudget, visste han inte vilka kassakrav som gällde för lånet, men gissade att det låg på mellan 0,5% och 1%.
Finans- och näringsutskottet ställer sig positiva till att låta lagtinget ge fullmakten om att låna €60 miljoner till LR. Utskottsmedlemmen John Holmberg från Liberalerna reserverar sig däremot mot betänkandet. I sin reservation skriver han att det räcker med en fullmakt för €40 miljoner och att LR istället kan återkomma till lagtinget och begära en ny fullmakt vid behandlingen av årsbudgeten för 2021 eller i samband med andra tilläggsbudgetar.
Holmbergs reservation har redan fått kritik av utskottskollegan Stephan Toivonen (ÅLD), som avfärdar reservationen som ”ett populistiskt utspel” i en youtube-video.
I sitt betänkande detaljerar utskottet hur de anser att den åländska ekonomin och det åländska samhället i fortsättningen ska styras enligt vänsterideologin Agenda 2030 för att kunna mjölka bidragspengar från EU.
”Landskapsregeringen behöver säkra att Åland kommer i åtnjutande av en sådan andel av fondmedlen som står i proportion till den skada som Åland har lidit av pandemin. Infrastrukturella miljöförbättrande åtgärder kan vara lämpliga projekt”, står det att läsa i betänkandet.
Utskottet skriver positivt i sitt betänkande om landskapsregeringens påståenden om att de ämnar arbeta för transparens och delaktighet genom digitalisering.
En del konkreta förslag finns också i betänkandet, bland annat att ändra näringsrätten så att åländska bolag inte behöver ha åländska styrelsemedlemmar, samt ett förslag om att upprätta en börs för åländska aktier. Vidare vill utskottet att utländska karriärister ska rekryteras för att utbildas inom IT på Åland.
Utskottet vill också att LR äntligen får till stånd ett vettigt bokningssystem och vettiga bokningsregler för skärgårdstrafiken, som fortfarande ligger 10-20 år efter resten av världen.
Landskapsregeringens förslag om generösa lönesubventioner med skattepengar till företag som anställer permitterade får lätt kritik av finans- och näringsutskottet:
”Utskottet har övervägt huruvida det är ändamålsenligt att understöda företag att fortsätta anställa arbetskraft som företaget av sin egen ekonomiska förmåga inte har kunnat ha kvar. Det kan ses som motverkande av marknadskrafter vilket hämmar nödvändig förnyelse av näringslivets struktur.”
Betänkandet fortsätter dock med att utskottet stöder lönesubventionerna som motiverade.
Bland de som hörts av utskottet återfinns Visit Ålands vd Lotta berner, Crosskey Banking Solutions vd Thomas Lundberg, koncernchef Nils Lampi för bankmogulen Anders Wiklöfs bolag Wiklöf Holding, och vice-vd Rebecka Eriksson från industrikoncernen Eriksson Capital.
Finans- och näringsutskottet består av ordförande Jörgen Pettersson (C), John Holmberg (L), Nina Fellman (S), Liz Mattsson (C), Jörgen Strand (M) och Stephan Toivonen (ÅLD).
På bilden: John Holmberg, bilden är från ett annat tillfälle